Valet till Europaparlamentet går av stapeln den 9 juni. Då ska vi välja politiker som både ska företräda sitt parti och driva svenska intressen i parlamentet. Som ett av EU:s två lagstiftande organ har parlamentet makten att anta och ändra lagstiftningsförslag och besluta om EU:s budget. Besluten genomsyrar ofta svensk lagstiftning i hög grad och påverkar i förlängningen svenskars vardag.

Inga krav på redovisning

De folkvalda parlamentarikerna ska företräda medborgarnas intressen och se till att andra EU-institutioner fungerar demokratiskt. Vi behöver därför välja våra ledamöter med omsorg.

Det är med stor oro som Akavia har följt rapporteringen den senaste tiden om parlamentarikernas så kallade kontorsersättning. Kort förklarat handlar det om att parlamentariker har rätt till schablonersättning för att täcka allmänna utgifter som uppstår i samband med deras parlamentariska verksamhet och som inte täcks av andra ersättningar. Det handlar bland annat om kontorsmaterial, kontorskostnader i landet man valts, utrustning samt representation.

Man kan tycka vad man vill om ersättningens vara eller inte vara, men redovisning av offentliga medel borde vara en självklarhet.

Problematiken, som har orsakat debatt, är avsaknaden av tydliga eller bindande krav på redovisning av hur ersättningen har använts. Det finns dock redan i dag en tydlig möjlighet för parlamentarikerna att offentliggöra frivillig revision på parlamentets webbplats.

Det är inte första gången som frågan debatteras. En liknande diskussion fördes inför förra parlamentsvalet. Ändå står vi inför samma situation igen med vetskapen att förtroendet för Europaparlamentet och i förlängningen EU riskerar att ta stor skada. Det är ett steg i fel riktning, framför allt i en tid då ett starkt EU behövs mer är någonsin.

Öppenhet är en självklarhet

Man kan tycka vad man vill om ersättningens vara eller inte vara, men redovisning av offentliga medel borde vara en självklarhet. I ett land som Sverige, där öppenhet och transparens anses vara ett fundament i vår demokrati, ska vi kunna förvänta oss tydlighet från våra svenska parlamentariker om att öppenhet är en självklarhet.

I stället får man intrycket att ingen är intresserad av att ta ansvar eller peka ut riktningen framåt. Det verkar vara enklare att låta saken bero eller till och med skylla på EU-systemet. Det är en olämplig väg att gå som riskerar att undergräva EU:s legitimitet.

Sverige är en viktig del av EU. De som sitter i Europaparlamentet och uppbär förtroende måste visa att de tar ansvar för att skapa förändring. Därför borde svenska parlamentariker vara måna om att redovisa ersättningen och med kraft verka för att offentlighetsprincip och öppenhet självklart också ska gälla i EU-arbetet.

Verka för ett transparent Europa

Akavias medlemmar arbetar bland annat som ekonomer, jurister och samhällsvetare i såväl statlig som privat sektor. Nio av tio av förbundets medlemmar står bakom det svenska medlemskapet i EU. Nästan 85 procent av dem ska rösta i valet till Europaparlamentet. Det förtroendet måste vi förvalta väl.

Det är dags för svenska EU-parlamentariker att redovisa användningen av sina ersättningar och därigenom tydligt verkar för ett mer öppet och transparent Europa.