Hur vet du det? Frågan blev för några år sedan en signatur för det globala nätverket March for Science och en uppmaning till dem som fattar beslut å medborgarnas vägnar att redovisa sitt sakunderlag och resonemang.

Beslut ska inte styras av fördomar

Mobiliseringen av nätverket utlöstes av president Trump och hans hemsnickrade trappa till sanning. Men det riktar sig till alla som fått förtroende att fatta beslut som påverkar hela samhället. Grundtanken är att man i ett modernt samhälle ska låta sina beslut vägledas av källor till vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet, snarare än tilltro till privata övertygelser eller robusta fördomar.

Föresatsen är heroisk. Samtalskulturen bland beslutsfattare är inte främmande för generösa tolkningar av vad som är sant eller falskt, antagande eller belägg, uppenbart eller tveksamt, tillräckligt eller bristfälligt. När bristerna i ett beslut inte går att dölja, kan det heta, att det var bråttom att komma till skott eller att det fanns inte tid att gå på djupet.

Ett aktuellt exempel är riksdagens beslut att ansöka om svenskt medlemskap i Nato, ett beslut som påverkar samhällets sårbarhet för lång tid framöver. Det baseras på en rapport som snickrades ihop på ett par månader. Det var bråttom, menade dåvarande utrikesministern, eftersom Sverige var sårbart efter Rysslands invasion av Ukraina. Skälet till brådskan får anses vara lätt skruvat, eftersom Ryssland har hotat sina grannar i åtminstone 500 år och Nato funnits i mer än 70 år.

”Amorf kunskapskultur”

Det blev så bråttom, att rapporten till och med saknade syfte och mål för arbetet. I dess selektiva urval av politiska ledare som kan äventyra freden tonar bara två fram, Putin och Xi, medan till exempel Erdogan, Orbán, Trump och Macron inte ens nämns.

Regeringsformen kräver inte saklighet av politiker, vilket inbjuder till fabulerande och godtyckligt urval av beslutsunderlag.

Rapporten är ett pedagogiskt exempel på en amorf kunskapskultur, främst för att den inte redovisar hur alternativen, alliansfrihet och alliansberoende, historiskt och i nutid, är fredsbevarande och sårbarhetsminimerande för olika hot vid militära förändringar i omvärlden.

Framför allt har rapporten ingen professionell sårbarhetsanalys. En sådan identifierar och granskar olika indikatorer för militära hot, till exempel bränslebrist, flyktingvåg och kollapsande byggnader, och sårbar samhällsviktig verksamhet, exempelvis livsmedelsförsörjning, kollektivtrafik och akutsjukvård. Risken för en skadad verksamhet kan sedan beräknas och analyseras på olika sätt.

Ställ krav på vetenskap

Regeringsformen kräver inte saklighet av politiker, vilket inbjuder till fabulerande och godtyckligt urval av beslutsunderlag. Men det finns andra kryphål än att välja selektivt kunskapsstöd. Dit hör att underkänna kunskap för att frågan är för komplex, ignorera invändningar, inte svara på frågor och att förespegla, att det inte råder något tvivel om vad underlaget visar.

Beslutsfattande kan emellertid drivas mot mera transparens, elegans och kunskapstyngd. Här är några förslag:

• För alla politiska beslut ställs, genom tillägg till riksdagsordningen och kommunallagen, samma krav på saklighet och klargörande motivering som förvaltningslagen gör på myndighetsutövning.
• Låt skollagens, högskolelagens och patientsäkerhetslagens krav på vetenskap och beprövad erfarenhet gälla andra tillämpliga lagar med stor betydelse för många människor, till exempel plan- och bygglagen, miljöbalken och socialtjänstlagen.
• Ta avstamp i till exempel det irländska medborgarforumet som kritiskt analyserar beslutsunderlag i såväl kommunala som nationella frågor.
• Bilda ett sällskap för att årligen, under festliga former, utse de bäst motiverade samhälleliga besluten.