"Personalliggare stigmatiserar småföretagare"
DEBATT. Den 12 juni hölls en hearing i riksdagen om det nya, striktare reglerna om personalliggare. Ett system som hade kunnat vara effektivt men som används helt fel av skatteverkets kontrollanter, skriver Erik Sjölander, Småföretagarnas Riksförbund.
Av: Erik Sjölander
Näringspolitisk talesperson för Småföretagarnas Riksförbund
Småföretagare runt om i landet rasar över de nya regler som gäller för de företag som är skyldiga att föra personalliggare. Genom en ändring i Skatteförfarandelagen kapitel 39 §11 ska, från och med den 1 juli 2018, måste dessa företagare anteckna i sin personalliggare, den tid de själv som företagsledare är verksam och den tid make, maka, sambo och barn under 16 år är verksamma. Personer räknas som verksamma när de utför uppgifter i verksamheten, oavsett om de får lön eller inte. Dessa personer har tidigare varit undantagna att registrera sitt arbete, ett undantag som varit väl fungerande ur ett småföretagarperspektiv men som tydligen varit en nagel i ögat för Skatteverket.
Ökar den administrativa bördan
Vid ett flertal tillfällen har Skatteverket försökt få bort detta undantag för själva företagaren med familj då de ansett att Skatteverkets administrativa börda ökar i samband med kontroller, samt att de vill försöka åstadkomma riktiga beskattningsbeslut. Skatteverket hävdar att de ofta använder iakttagelser vid kontrollbesök som utgångspunkt för att påbörja en granskning av till exempel arbetsgivaravgifter, vilket i sin tur kan leda till omprövning av beslut om arbetsgivaravgifter.
Kopplingen redovisas aldrig
Många företagare vittnar om att kopplingen mellan personalliggare och skattebeslut aldrig redovisas eller diskuteras vid kontroll. Däremot blir det påpekande och straffavgifter på 12 500 kronor för att ha använt felaktigt bläck i loggboken.
Skatteverkets kontrollanter måste alltid utgå från regelns syfte i att motverka svartarbete och inte för att leta småfel som kan resultera i sanktionsavgifter på massor med tusenlappar.
Skatteverket skriver i sin promemoria Personalliggare i fler verksamheter att syftet med förslagen är att motverka förekomsten av svartarbete och främja en sundare konkurrens. Men på vilket sätt motverkas detta genom att småföretagares partner eller barn måste skriva in sig i en personalliggare varje gång de utför en uppgift på pappas eller mammas jobb, som i flera fall även är en del av deras hem?
Ny förvaltningslag
Som en händelse inträder en ny förvaltningslag också 1 juli 2018. I §5 anges att myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Med denna som stöd borde reglerna i Skatteförfarandelagen tas bort eller i vart fall användas förnuftigt.
Småföretagarnas Riksförbund anser att den negativa effekten av personalliggare är just nu större än den positiva. När osund konkurrens förstärks av ett regelverk bör det finnas goda skäl att ompröva beslut. Skatteverkets kontrollanter måste alltid utgå från regelns syfte i att motverka svartarbete och inte för att leta småfel som kan resultera i sanktionsavgifter på massor med tusenlappar.
Används felaktigt
Personalliggarsystemet i sig kunde blivit ett bra verktyg för att motverka skattebrott och svartjobb. Problematiken är att detta verktyg används på ett felaktigt sätt av Skatteverkets kontrollanter. Det skulle kunna jämföras med att ge en riktigt bra såg till en snickare och be denne att såga bort murkna delar på ett virke. Snickaren börjar såga i det murkna träet, men tycker att sågen är så vass och biter så bra att det är roligare och mer effektivt att såga i det friska, välmående virket på andra sidan. När snickaren slutligen sågat färdigt är det murkna kvar och allt det friska virket söndersågat och fördärvat.
Vems är felet?
Vems är då felet? De som byggde sågen, de som gav instruktioner, den som sågade eller virket? Det naturliga svaret borde vara att felet låg hos någon av de tre förstnämnda, men som diskussionerna kring personalliggare utvecklats så hävdar samtliga aktörer att det är virkets fel.
Förvisso är landets småföretagare av det rätta virket men felet har uppstått hos de som gett instruktionerna via ändringarna i Skatteförfarfarandelagen kapitel 39 §11. Därför är det viktigt att riksdagen ger nya instruktioner så att skatteverkets kontrollanter får föreskrifter som fokuserar på att ta bort de murkna delar som saboterar för de som försöker göra rätt för sig, i den täta regelskog som omgärdar småföretagandet i dagens Sverige.
Den 12 juni var det en hearing i skatteutskottet i frågan och Småföretagarnas Riksförbund beskrev då den verklighet som drabbade företagare upplever i samband med frågan om personalliggare.