Så hanterar myndigheterna regeringens sparkrav

Regeringens sparkrav får myndigheterna att dra ner på personal och sänka ambitionsnivån, men också utveckla arbetssätten. Det visar den enkät som Altinget gjort. Men få myndigheter ser goda möjligheter till den effektivisering som finansministern vill åstadkomma.

Regeringen jagar
effektiviseringar med ett nytt sparkrav. Men endast tre
myndigheter i Altingets enkät bedömer att möjligheten till
effektivisering är god. Flera står i stället inför svåra ekonomiska utmaningar, däribland Arbetsförmedlingen.
Regeringen jagar effektiviseringar med ett nytt sparkrav. Men endast tre myndigheter i Altingets enkät bedömer att möjligheten till effektivisering är god. Flera står i stället inför svåra ekonomiska utmaningar, däribland Arbetsförmedlingen.Foto: Jessica Gow/TT, Johan Nilsson/TT
Miranda Olsson

Sverige befinner sig i en utdragen ekonomisk vinter, säger finansministern och pekar på utmaningar för såväl hushåll som företag. Men även statens myndigheter har det tufft. Altinget kunde i slutet av förra året rapportera om hur Försäkringskassan fattat beslut om ännu ett sparpaket, denna gång på 300 miljoner kronor.

I regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2024 ligger, utöver det återkommande produktivitetsavdraget, även en generell besparing på omkring en procent i stora delar av statsförvaltningen. Försvaret och polisen undantas, och pengarna ska användas för att finansiera reformer.

Tanken, enligt finansminister Elisabeth Svantesson, är att sparkravet ska stimulera myndigheterna till att arbeta mer effektivt. Men flera myndigheter ser svårigheter med att åstadkomma en effektivisering, enligt en enkät som Altinget genomfört.

Endast 3 av 21 myndigheter bedömer att möjligheten till effektivisering är god. 

– Effektiviseringar gör vi ju hela tiden. Men samtidigt som vi gör det ökar kostnader och vi får hela tiden fler uppdrag, och det är väldigt få saker som vi kan säga att vi ska sluta göra, säger Bodil Aarhus Andrae, avdelningschef för ledning- och verksamhetsstöd på SMHI.

Om enkäten

Altinget genomförde i december en enkät om det generella besparingskravets konsekvenser. Enkäten skickades ut till de 30 största myndigheterna* som omfattas av sparkravet och har besvarats av myndigheternas generaldirektör, ekonomichef eller motsvarande tjänsteman. Sammanlagt 21 myndigheter har svarat på enkäten.

*med flest årsarbetskrafter

Drygt var fjärde svarande uppfattar att regeringen överskattar myndighetens möjligheter till effektivisering. Var tredje upplever i stället att bedömningen huvudsakligen är korrekt, och lika många avböjer från att svara på frågan.

– Det är svårt att göra stora besparingar med relativt kort varsel. Men vi kommer ju göra det. Det blir hårda prioriteringar och så jobbar vi med att effektivisera verksamheten, säger Annela Yderberg, ekonomidirektör på Arbetsförmedlingen vars anslag kraftigt minskat och redan förra året påbörjade förändringar av verksamheten.

Artikeln fortsätter under grafiken.

Personalnedskärningar och sänkt ambition

Majoriteten av de som svarat på Altingets enkät gör bedömningen att de ekonomiska förutsättningarna är svåra i förhållande till myndighetens uppdrag. Kravet på besparingar får enligt var femte svarande stor eller mycket stor påverkan på verksamheten. Fler uppger också att andra faktorer bidrar till ett tufft läge.

”Kravet på effektiviseringar och besparingar är högre än den generella besparingen som regeringen gör”, skriver en myndighet.

”Sparkravet är en specifik parameter som egentligen bör gå att hantera”, svarar en annan.

Det handlar framför allt om ökade kostnader och anslag som inte tillräckligt räknas upp med inflationen, men också nya uppdrag och krav på exempelvis säkerhet.

För att hantera besparingarna uppger många myndigheter, likt regeringens önskan, att de kommer att arbeta för att utveckla arbetssätt och processer. Flera ser även över stödfunktioner, administration, IT och liknande.

För två tredjedelar av myndigheterna kommer sparkravet leda till att de sänker ambitionsnivån. SMHI arbetar med sina prognoser dygnet runt, men kommer för att hantera ekonomin behöva minska arbetstiden och jobba färre nätter.

– Men det är svårt att effektivisera de delarna ytterligare. Vi märker av de ökade kostnaderna och då handlar det om att minska ner på antalet stationer eller underhåll, säger Bodil Aarhus Andrae och pekar på utmaningar med att hålla uppe kvaliteten. 

Läs också

Även Arbetsförmedlingen uppger att de kommer att behöva sänka ambitionsnivån.

– Allting handlar ju om ambitionsnivå och pengarna räcker ju till olika mycket beroende på vad vi ska använda dem till. Nu säkerställer vi att vi använder pengarna till det som är mest prioriterat för att leverera mot våra uppdrag, säger Annela Yderberg på Arbetsförmedlingen. 

Bland de svarande finns också myndigheter som uppger att servicen till medborgarna kommer minska och att sparkravet även påverkar uppdragsstyrd verksamhet.

Nära hälften av myndigheterna kommer enligt Altingets enkät att minska sin personstyrka. På Arbetsförmedlingen är man redan sedan tidigare restriktiv med nyanställningar och återrekryteringar.

– I dagsläget ser vi inte att vi ska göra någon stor omställning. Men det är klart att om en verksamhet ska kosta mindre så är den stora posten personal och konsulter, säger Annela Yderberg.

Migrationsverket: Paradigmskiftet hjälper

En av de myndigheter där sparkravet har en begränsad betydelse är Migrationsverket.

– Vi är ju en prioriterad myndighet och har fått tillskott i budgetpropositionen för att kunna genomföra regeringens politik. Det behöver tillföras medel för det här paradigmskiftet som regeringen är ute efter ska kunna genomföras, säger Magnus Frid, biträdande planeringsdirektör.

Migrationsverket har även fått EU-medel som enligt Frid hjälper mycket. Myndigheten har tidigare i stället behövt hantera större neddragningar.

– Det gjorde ju såklart att vi sett över arbetssätt och försökt satsa mer på kärnverksamheten, där stödverksamhet behövt stå tillbaka. Sen har vi en föränderlig verksamhet, så vi behöver hela tiden se över hur vi arbetar.

För andra myndigheter innebär besparingen nu att utvecklingsprojekt pausas och får vänta till framtiden. SMHI, som sedan 2022 är en av Sveriges beredskapsmyndigheter med krav på att leverera även i krig, bedömer att medlen inte räcker för att göra de satsningar som behövs. Myndigheten behöver exempelvis avvakta med underhåll av sitt observationsnät.

– Vi har lagt saker åt sidan ganska länge, och nu börjar en del nå slutet på sin livstid och det blir inte billigare att skjuta nya satsningar på framtiden. Det är också för att kunna säkra in data som vi kan leverera i höjd beredskap, säger Bodil Aarhus Andrae på SMHI.

Regeringen säger att det är upp till varje myndighetsledning att bestämma hur effektiviseringen ska ske. När Altinget frågar myndigheterna framkommer det att de allra flesta, 80 procent av de svarande, inte vill se tydligare instruktioner från politiken när regeringen vill genomföra en besparing.

– Vi har en bra kontakt med vårt departementet. De har stor förståelse för behovet, men det är inte alltid pengarna räcker till, säger Aarhus Andrae.

Altinget har sökt civilminister Erik Slottner.

Nämnda personer

Elisabeth Svantesson

Finansminister (M), förste vice partiordförande
Ekonomie licentiat (Örebro uni., 2006)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024