Seniorerna fast på inkomstbotten – är det rättvist efter ett långt arbetsliv?

Vanligen är inkomstnivåerna lägre för personer som är icke-yrkesverksamma, och när enskilda år studeras är personer i åldern 20–29 år och pensionärer ofta överrepresenterade bland de med lägst inkomster. Detta gäller även arbetslösa, sjukskrivna, föräldralediga och andra icke-sysselsatta inom åldersgruppen 20–64 år. Men när man studerar inkomster över en längre tid, som perioden 2017–2022, träder ett annat mönster fram.

Personer i åldersgruppen 20–64 år med låga inkomstnivåer har ofta sådana låga inkomster enbart under ett par år och stiger sedan i inkomstnivå. Äldre däremot sitter fast på de lägsta inkomstnivåerna från början till slut. I åldersgruppen 65–79 år återfinns 74 procent i de fyra lägsta inkomstdecilerna, och för de som är 80 år och äldre är siffran 87 procent. Nästan 80 procent av de äldre som befann sig i de två lägsta decilerna 2017 var fortfarande kvar där 2022, medan det för yngre åldersgrupper är betydligt vanligare att dessa låga inkomster är tillfälliga.

En förstärkt allmän pension skulle till viss del kunna förbättra situationen

Sammantaget för alla deciler under perioden 2017–2022 finns en liten övervikt för att vara kvar eller röra sig uppåt i inkomstnivå för personer i åldern 20–64 år.

Bland personer 65 år och äldre är det i stället en stark övervikt för att antingen ligga kvar eller röra sig nedåt i inkomstnivå. Seniorer har därmed inte bara en svag inkomströrlighet utan löper också en större risk att falla nedåt i inkomstskalan.

Seniorer sitter fast

En viktig skillnad ligger i att yngre människor ofta kan öka sina inkomster, exempelvis genom att gå från studier eller arbetslöshet till sysselsättning. För äldre är denna möjlighet betydligt mer begränsad. Många seniorer sitter således fast (eller sjunker nedåt) med låga inkomster under lång tid – troligen livet ut.

Det är således viktigt att utöver enskilda år också över tid studera olika gruppers inkomster samt att beakta såväl temporära situationer och inkomster som permanenta situationer och inkomster.

Men är det rimligt och rättvist att pensionering efter ett långt arbetsliv i många fall ska medföra att människor koncentreras till botten av inkomstfördelningen med en mycket svag möjlighet till inkomstförbättringar under pensionärslivet?

Pensionerna blir svagare än förväntat

SPF Seniorerna anser att pension inte bör vara så starkt förknippat som i dag med att ofta hamna längst ned i inkomstfördelningen och med en vanligen obefintlig eller till och med negativ inkomströrlighet. Pensionerna blir svagare än förväntat för breda grupper seniorer och inte heller framtidens pensionärer kan räkna med någon förbättring, om inte förändringar genomförs.

En förstärkt allmän pension skulle till viss del kunna förbättra situationen – genom högre pensionsavgift för dagens och framtidens seniorer samt genom villkor för ett verkligt längre arbetsliv framöver.

Dessutom måste informationen om konsekvenserna av tidsbegränsade uttag av tjänstepension förbättras och det bör tydliggöras att enbart allmän pension i nuläget sällan går att leva på.

Slutligen skulle förskottet i allmän pension, som omfördelar inkomstbaserad allmän pension till början av pensionärslivet och bidrar till seniorernas svaga inkomströrlighet, kunna förändras till en jämnare modell – då som nämnts i kombination med en förstärkt pension.