Småföretagarnas riksförbund: Krångelsverige avskräcker nya företagare
Till och med obotliga optimister lär krokna när de inser hur krånglig byråkratin är för blivande mikroföretagare. Flertalet länder i vår närhet har skapat enklare regler för de minsta företagen, skriver Erik Sjölander och Sten Lindgren, Småföretagarnas riksförbund.
Erik Sjölander och Sten Lindgren
Näringspolitisk talesperson respektive förbundssekreterare, Småföretagarnas riksförbundSverige är ett av Europas fem länder med högst arbetslöshet. Små och medelstora företag har en nyckelroll om arbetslösheten ska kunna påverkas. Småföretagen blev tidigare en pusselbit i tillkomsten av regeringsunderlaget men det mesta av ambitionerna har runnit ut i sanden, ett aktuellt exempel är utredningen om Mikroföretagarkonto. Denna baseras på Januariöverenskommelsens punkt 15: ”Fler ska kunna bli företagare: Genomför en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretagande”. Resultatet skulle vara klart för införande under 2021.
Med facit i hand ser vi nu resultatet av ytterligare ett havererat projekt i Januariöverenskommelsens kölvatten. Det började bra under devisen ”För att underlätta och främja egenföretagande bör skattereglerna vara så enkla att förstå och tillämpa som möjligt, såväl i en verksamhets uppbyggnadsskede som i ett mer etablerat skede”. Det dröjde dock inte länge innan denna ambition kringgärdades med förbehåll: ett förbud infördes att föreslå ändring av beloppsgränsen för krav på momsregistrering. Sverige har lägst gräns inom EU, 30 000 kronor per år medan vanligast inom EU är 25 000–40 000 euro per år.
Krångelsverige avskräcker
Redan här infinner sig således en magkänsla av att befinna sig i Krångelsverige och de flesta blir nog avskräckta att testa.
Mikroföretagarkonto är tänkt att vara ett enkelt schabloniserat skattesystem för dem som bedriver företagande i liten skala, där en källskatt på 30 procent som motsvarar inkomstskatt och socialavgifter, tas ut baserat på omsättning. Man har lagt en övre beloppsgräns vid cirka 120 000 kronor per år vilket innebär att de flesta mikroföretag utesluts eftersom ett mikroföretag per definition kan ha upp till tio anställda.
Redan här infinner sig således en magkänsla av att befinna sig i Krångelsverige och de flesta blir nog avskräckta att testa. Även obotliga optimister lär krokna snabbt när de får höra vad som händer om omsättningen ökar till över 120 000 kronor. Då ska kontot avslutas. Schablonskatten höjs då från 30 procent till 50 procent för dem under 66 år och för äldre gäller höjning från 18 procent till 46 procent.
”En antiklimax”
Resultatet av ett och ett halvt års arbete som har involverat tiotals ”experter” är att utredningens ordförande avråder från att införa förslaget till mikroföretagarkonto och i stället rekommenderar mikroföretag att anlita egenanställningsföretag eller att ta uppdrag via en plattform som anställer utförarna. Det vill säga, man säger rätt ut att det här blir så krångligt så det är nog bättre med bemanningsföretag. Sverige har ett många gånger fantastiskt utredningsväsende där grundliga analyser och faktasammanställningar ofta görs, men som tyvärr alltför ofta utmynnar i en antiklimax som denna.
Avskaffa enskild firma
Så vad skulle behöva göras om man på allvar vill förenkla och stimulera småföretagandet? Flertalet länder i vår närhet har skapat enklare regler för de minsta företagen, till exempel genom höjd omsättningsgräns innan man ska betala skatt.
Annat som skulle få effekt är att avskaffa enskild firma som företagsform för aktiv näringsverksamhet och ersätta denna med enpersonsbolag. Införande av ett schablonavdrag, i nivå med vad som gäller för uthyrning av privatbostad, för aktivt företagande som till exempel bärplockning skulle också ge effekt, inte minst för att stimulera delningsekonomin.
Sveriges företagare vill inte köra fast i Krångelsverige och önskar inte heller bli ett slagträ i partipolitiska spetsfundigheter, utan vill ha ett regelverk i paritet med våra konkurrentländer.