Vi behöver digitala lösningar som löser samhällsproblemen – inte uppfinna hjulet på nytt

I dagarna lanserades Arenan för innovation i upphandlingar (Afori) – ett innovationsupprop inom området offentliga upphandlingar med syfte att ”sätta ljuset på omställningskraften i den offentliga sektorn”.

Afori, som är grundat av Upphandlingsmyndigheten i samverkan med Patent- och registreringsverket (PRV) och Vinnova uppmanar nu chefer inom offentlig och kommunal sektor likväl som politiker, att efterfråga mer innovation i upphandlingar. Specifikt trycker Afori på behovet av nya synsätt, attityder och arbetssätt kring inköp och upphandlingar.

Skulle må bra av innovation

Digitalisering är ett område som skulle må mycket bra av ökat fokus på innovation i upphandlingar. Både för att möta offentlig sektors behov av automatisering och effektivisering, och för att få fram nya digitala verktyg som tillåter maximal dataanvändning utan att riskera den personliga integriteten. Men det krävs mer än nya synsätt och attitydförändringar för att öka effektiviseringen inom det digitala området i det offentliga Sverige.

Inte minst krävs bättre återvinning av redan utvecklade digitala tjänster. I dag lägger det offentliga Sverige mycket tid och stora summor på att både utreda och utveckla digitala tjänster – allt för ofta sådana som redan finns utvecklat i exempelvis en annan kommun eller av en myndighet. Detta i en marknad där det råder stor brist på digital kompetens. Exempelvis har Tech Sweden sedan tidigare pekat på att det redan nästa år kommer saknas 70 000 ingenjörer i Sverige. Samma organisation menar att det största hindret för fortsatt tillväxt av den digitala sektorn är bristen på spetskompetens inom IT, telekom och andra digitaliseringsområden.

Vittnar om kompetensutmaningen

Många är de kommuner och offentliga verksamheter som vittnar om utmaningen med att hitta rätt kompetens inom digitaliseringsområdet. Bristen på kompetens driver på både löner och konsultarvoden inom digitaliseringsområdet vilket naturligtvis har en negativ inverkan på offentlighetens budgetar som redan är hårt pressade av inflation.

Kombinerat skapar detta en situation där vi behöver bli bättre på att utveckla nya digitala tjänster som faktiskt löser samhällsproblemen och att vi slutar uppfinna hjulet. Här kan ökad innovation inom upphandlingar spela en viktig roll, men då krävs att fler agerar och genomför innovationsupphandlingar. Detta är särskilt viktigt, men också kraftigt eftersatt inom det digitala området. Upphandlingsmyndighetens statistik från 2021 visar att innovationsupphandling användes totalt 809 gånger under året, eller i var tionde upphandling, men bara i 22 upphandlingar som berörde digitalisering.

Inte hela lösningen

Men mer innovation är som sagt inte hela lösningen på att möta digitaliseringsbehoven inom den offentliga sektorn. Det behövs också fokus och ansvar för en central plattform där offentlig sektor kan dela alla nyutvecklade digitala tjänster genom krav i upphandlingar. Det skulle ge det offentliga Sverige, likväl bolag som säljer till dem, en god överblick över vilka tjänster som faktiskt är utvecklade och finns på marknaden. Vidare skulle det frigöra resurser och se till att vi lägger pengar och personalresurser på rätt innovationer.

Dessutom bör upphandlarna ställa krav på att nya digitala tjänster utvecklas på öppen programvara och med öppna standarder och gränssnitt, och därefter även licensieras på samma sätt. På så sätt kan de innovationer och tjänster som utvecklas och finansieras av offentlig sektor göras tillgängliga för fler, återanvändas och vidareutvecklas.

Sammantaget kan mer innovation i upphandlingar och bättre återanvändning inom det digitala området med fokus på öppna standarder säkra att vi bygger ett bättre digitalt samhälle – samtidigt som vi maximerar användningen av den kompetens som finns inom digitaliseringsområdet likväl som skattemedel.