Artskyddsöversyn dröjer – flera frågor återstår
KOMMITTÉDIREKTIV. Ännu dröjer den laddade översynen av artskyddsförordningen. Flera knäckfrågor återstår fortfarande att lösa ut, enligt partiföreträdare inblandade i förhandlingarna.
Jacob Hederos
Redaktör och reporterBeroende på vad man kommer fram till och vilken lösning man hittar, så kan det bli extremt kostnadsdrivande för staten.
Maria Gardfjell (MP)
Om ersättningssystemen för inskränkningar i brukanderätten
Det är ju inte bra för samhället när vi har den avsaknaden av tilltro och förtroende mellan varandra. Det är en stor grej i alla de här förhandlingarna för mig.
Peter Helander (C)
Det börjar närma sig två år sedan dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) gav besked om att artskyddsföreningen skulle ses över – men längre kom aldrig MP och S.
För partierna
Planen: Ny förordning 2021
Expertmyndigheterna Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bad redan 2016 om att regelverket ska klargöras, bland annat med hänsyn taget till att det varit oklart när och hur skogsägare ska ersättas vid inskränkningar i brukanderätten.
Läs också: Regeringen fortsätter fundera kring artskyddsförordningen
Tidigare S+MP-regering kom aldrig till skott, men Januaripartierna tog på sig att leverera en utredning under 2019-2020 och därefter en ny förordning 2021. ”Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning” står det i överenskommelsen.
EU-spåret ger inte mycket nytt
Samtidigt som utredningen kommer att genomföra sitt arbete förväntas det också komma ut med reviderade vägledningsdokument från EU-kommissionen för hur art- och habitatdirektivet ska uttolkas.
Direktivet, som lägger grunden till den svenska artskyddsförordningen, genomgick först en hälsokontroll under den tidigare EU-kommissionen. Där förespråkades det bland annat att öppna upp direktivet för omförhandling. Men slutsatsen blev istället, till miljöorganisationers glädje, att direktivet var "i gott skick". Det var istället implementeringsarbetet som behövde förbättras.
Sagt och gjort, och nya reviderade vägledningar för nationell implementering började tas fram. Men påverkan från de slutliga råden lär inte bli så stor på den svenska tolkningen, enligt Helena Lindahl på Naturvårdsverket.
– I stort sett uppdaterar man tidigare vägledning med de nya domslut som kommit i frågan under de senaste åren. De har vi redan koll på i det svenska arbetet, skulle jag säga.