"Att ändra vattenarbetet nu skulle få allvarliga följder"

Av: Hanna Tornevall

biträdande vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Vattenmyndigheten i Västerhavet har gett regeringen möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. I Altinget den 18 maj hävdar Sindre Langaas att denna möjlighet till regeringsprövning är ett illusionstrick och att beslutsmaktsordningen inom vattenförvaltningen bör flyttas till regeringen.

Det är riktigt att Sverige hanterar vattenförvaltningen delvis annorlunda än andra EU-länder. Det beror på den svenska förvaltningstraditionen. I Sverige styr riksdag och regering genom lagar, budget, förordningar och regleringsbrev. I många andra länder styrs myndigheterna direkt och operativt av en minister. En tydligare politisk styrning underhand av myndigheters arbete strider alltså mot svensk förvaltningstradition med självständiga myndigheter.

Vattendelegationerna fattar besluten

Regeringen har också, genom beslut sedan lång tid tillbaka, valt att understryka behovet av en bred förankring i vattenfrågorna, genom att tillsätta en vattendelegation för varje vattenmyndighet. I delegationerna ingår ledamöter med bakgrund i kommunpolitik, akademi, industri och intresseorganisationer. Det är de fem vattendelegationerna i landet, knutna till de länsstyrelser som också är vattenmyndigheter, som fattar besluten inom vattenförvaltningen. Vattendelegationerna beslutar i dessa frågor på regeringens uppdrag, och i enlighet med gällande lagstiftning. Det gäller även beslut om miljökvalitetsnormer, som alltså inte fattas av tjänstemän och experter.

Ensidig bild från Langaas

Förslaget till åtgärdsprogram har varit på öppet samråd i ett halvår och ett 50-tal välbesökta möten har genomförts i landet. Många remissvar har kommit in och alla synpunkter sammanställs nu. Åtgärdsprogrammet kommer säkert att förändras på många punkter. Samtidigt ser vi att den ensidiga bild som Sindre Langaas försöker förmedla är fel – det har kommit in många yttranden som pekar på betydelsen av det underlag som finns och vikten av att genomföra de föreslagna åtgärderna för att nå god vattenstatus i Sverige.

Finns inte tid att ändra beslutsordning

Det är intressant att ställa sig frågan varför diskussionen om beslutsordningen lyfts just nu, när åtgärdsbehoven och kostnaderna visas tydligare än någonsin? Oavsett svaret på den frågan kan vi konstatera att ändra i det svenska vattenarbetet nu skulle få allvarliga följder för hela det svenska miljömålssystemet och för internationella överenskommelser, samtidigt som det går emot demokratiskt fattade beslut sedan flera år tillbaka. Och viktigast, det försenar nödvändiga åtgärder för bättre vattenkvalitet och en hållbar samhällsutveckling.