Autism Sverige: Vi har inte råd med fler skolmisslyckanden

Nu nalkas ljuva sommarlov för nära en och en halv miljon barn och ungdomar. För många är det en festens tid. Många är de som kommer att fira att de kan lägga tio år av obligatorisk skolgång bakom sig. Många är de som ser fram emot att börja gymnasiet till hösten. Många är de som tar studenten och beger sig ut i vuxenlivet. Men firandet är inte för alla.

När vi nu lägger läsåret 2023/2024 bakom oss kommer många barn och unga med autism lämna grundskolan utan gymnasiebehörighet, och gymnasieskolan utan gymnasieexamen.

Det är ett misslyckande för hela vårt samhälle.

Högre skolfrånvaro 

Drygt 40 procent av eleverna med autism går ut årskurs 9 utan gymnasiebehörighet. Motsvarande siffra för elever utan autism, adhd eller språkstörning är omkring tolv procent. Hur siffrorna ser ut när det gäller gymnasieexamen vet vi inte, men det finns anledning att tro att de visar på en liknande överrepresentation. Det är inte bara när det gäller måluppfyllelse som denna elevgrupp sticker ut – elever med autism har högre skolfrånvaro, högre utsatthet för mobbning och trakasserier och ökad risk att uppleva skolrelaterad stress.

Konsekvenserna av en misslyckad skolgång kan bli allvarliga och långtgående, med risk för framtida arbetslöshet, svårigheter till självständig försörjning, psykisk ohälsa och utanförskap.

Konsekvenserna av en misslyckad skolgång kan bli allvarliga och långtgående, med risk för framtida arbetslöshet, svårigheter till självständig försörjning, psykisk ohälsa och utanförskap. En misslyckad skolgång blir också en kostsam historia för hela samhället, med kompetens- och produktivitetsförluster, förlorade skatteintäkter och ökade utgifter i form av sociala ersättningar och vårdkostnader. Som exempel kan nämnas att ett år av sysslolöshet beräknas kosta samhället över en halv miljon kronor per individ.

Inte råd att ta sitt råd sitt skollagsenliga ansvar

Det bör vara uppenbart för alla att skolan misslyckas i sitt kompensatoriska uppdrag och att barn och unga med autism får inte tillgång till en likvärdig utbildning. Skolan har ett långtgående ansvar att upptäcka och utreda behov och därefter erbjuda anpassningar och stöd till elever som riskerar att inte nå godkända betyg.

Trots detta ser vi alldeles för ofta hur stödet inte fungerar. En av de främsta orsakerna till att det ser ut på det här sättet är att skolornas resurser inte räcker till för att göra de anpassningar som behövs för att möta behoven. Att peka på resursbrist som ett problem kan framstå som en förenkling – det går förstås alltid att hävda att det behövs mer resurser. Problemet i det här fallet är dock att vi vet att de enskilda skolorna bokstavligen inte har råd att ta sitt skollagsenliga ansvar. Detta är något som genomgående bekräftas av våra medlemmars berättelser. Senast under hösten 2023 såg vi också hur skolledare uttryckte en frustration över problematiken.

Alla har rätt till likvärdig utbildning 

Vi vet att kostnaderna för en misslyckad skolgång, både i termer av mänskligt lidande och samhällsekonomi, med råge överstiger kostnaderna för att göra rätt anpassningar i rätt tid. Dessa kostnader måste fördelas på ett sätt som kommer både individen och samhället till gagn.

Det kräver ett finansieringssystem som möjliggör mer långsiktiga perspektiv, där satsningar på anpassningar och stöd för personer med autism eller andra funktionsnedsättningar ses som investeringar i stället för kostnader.

Regeringen har inlett arbetet med att se över skolans finansieringssystem, bland annat genom den pågående utredningen om en nationell skolpengsnorm. Autism Sverige vill understryka vikten av i detta arbete ta elevgruppen med autism eller andra funktionsnedsättningar i särskilt beaktande. Vi har inte råd att göra om samma misstag igen – skolan behöver ett finansieringssystem som inte begränsar allas rätt till en likvärdig utbildning!