Krönika av 
Ann-Sofie Dahl

Avskräckande mittenpolitik i Danmark

Ute i landet blir samarbete över blockgränsen bara allt mer poppis. Hela 50 kommuner och 3 regioner styrs nu så efter valet 2022. Därefter har ytterligare en handfull tillkommit. Det skriver Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, nonresident senior fellow vid Atlantic Council (US) och sedan mer än 20 år verksam i Köpenhamn. 

”I kommunerna spelar ideologi traditionellt sett mindre roll när det ska hittas lösningar på problem som ligger nära invånarnas vardag”, skriver Altingets krönikör. 
”I kommunerna spelar ideologi traditionellt sett mindre roll när det ska hittas lösningar på problem som ligger nära invånarnas vardag”, skriver Altingets krönikör. Foto: Claudio Bresciani/TT, Privat
Ann-Sofie Dahl
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Ja, samarbetena över blockgränsen är just nu rekordmånga. Moderater och Socialdemokrater samarbetar som aldrig förr på kommunal-och regional nivå i vårt avlånga land. De gamla fienderna möts och gör upp om makten och härligheten.

Allt för makten 

Kommunalpolitik har för all del alltid varit mer pragmatisk än politiken på nationell nivå. I kommunerna spelar ideologi traditionellt sett mindre roll när det ska hittas lösningar på problem som ligger nära invånarnas vardag. 

Men för alla borgerliga som vurmar för ett samregerande med S rekommenderas en titt över på andra sidan av Öresund.

Och hade det varit upp till Magdalena Andersson är det en modell som visst också borde testas i rikspolitiken, om man ska tro några uttalanden sedan valet.

Statsminister Ulf Kristersson har för sin del konsekvent avvisat alla sådana tankar, väl medveten, för man förmoda, om att socialdemokraters uppfattning om samarbete för det mesta handlar om att det är de själva som ska bestämma villkoren.

Och att Socialdemokraterna gör vad som helst för att hålla sig kvar vid makten.

Varnande exempel över sundet 

Men för alla borgerliga som vurmar för ett samregerande med S rekommenderas en titt över på andra sidan av Öresund.

Där är den danska SVM-regeringen – S för Socialdemokraterne, V för Venstre och M för Moderaterne – ett starkt avskräckande exempel på vad sådan mittsamverkan kan leda till. I det liberala partiet Venstres fall kan det sammanfatta med 6,5 procent.

Det är det magra stöd som det en gång stora borgerliga, och i långa tider regeringsbärande, partiet idag lyckas samla ihop enligt de senaste mätningarna. Mer än en halvering sedan valet i november 2022 när väljarna gav dem 13,3 procent av rösterna; långt ifrån forna tiders storhet, även det.

I och för sig går det inte heller något vidare för regeringen som helhet. Idag skulle bara 31,5 procent av danskarna kunna tänka sig att lägga sin röst på Mette Frederiksens (S) blocköverskridande koalitionsregering. Mot 50,1 procent på valdagen.

Alltsamman i stort sett självförvållat.

Inledde med självmål 

SVM-regeringen inledde med ett präktigt självmål med avskaffandet av Store Bededag, som i år för första gången någonsin inte var en röd dag i kalendern.

Att danskarna fråntogs denna unika vårhelg, med en rad charmiga traditioner som att äta varma ”hveder” (vetebullar), gav upphov till ett bastant folkligt uppror, hela vägen från höger till vänster.

Fortfarande är det svårt att förstå vad som egentligen var poängen med avskaffandet; förklaringen att det krävdes för att täcka de ökande försvarskostnaderna lades rätt snabbt på hyllan.

Ingen tvingade heller förre Venstreledaren Jakob Ellemann-Jensen in i regeringssamarbetet med S och den tidigare V-statsministern, Lars Løkke Rasmussens nyskapelse Moderaterne (ja, namnet är inspirerat av svensk politik).

Løkke var för övrigt den som först lanserade idén om en mittenregering redan inför valet 2019.

För Ellemann-Jensen blev regeringssamarbetet en omtumlande historia som tog på krafterna. Bredvid dansk politiks två giganter, Mette Fredriksen och ovan nämnde Løkke, gjorde Jakob Ellemann en visserligen sympatisk, men sorgligt slät figur.

Hans efterträdare som Venstre-ledare, partiveteranen Troels Lund-Poulsen – även känd som Traktor-Troels - är en mer slipad politiker, men har alltså inte lyckats vända den brant nedåtgående kurvan i opinionsmätningarna.

Blev ett tvåfrontskrig 

Partiet fortsätter att blöda väljare åt två håll: å ena sidan till det ideologiskt mer renläriga Liberal Alliance som i nuläget är tre gånger så stort som Venstre och vars unge partiledare, Alex Vanopslagh, alltmer framstår som borgerlighetens kommande statsministerkandidat.

Och å andra sidan till Venstres tidigare næstformand, Inger Støjberg, som övertagit stora delar av väljarkåren på Jylland med sitt nya parti Danmarksdemokraterne som nu är dubbelt så stort som Venstre.

Lösningen är lika enkel som nödvändig, menar många kommentatorer: att Venstre snarast lämnar regeringssamarbetet och återvänder hem till det ”borgerliga blå blok”.

För om Venstres samarbete med de gamla motståndarna i S tycker de borgerliga väljarna tydligtvis inte.

Det är bara att hoppas att svenska Moderaterna håller ett öga på dansk politik och inte gör samma misstag som Venstre. Vad de många samarbetande kommunalråden än må tycka om den saken.

Nämnda personer

Magdalena Andersson

Partiledare Socialdemokraterna
Civ. ek (Handelshögskolan i Stockholm. 1992), doktorand (Handelshögskolan i Stockholm, 1992-1995)

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024