"Dags att förbjuda burhållning av hönor"

Av: Camilla Björkbom
förbundsordförande Djurens Rätt

Att hålla djur instängda i bur är en form av djurhållning som hör dåtiden till. Därför är det positivt att antalet hönor i burar i den svenska äggindustrin har minskat stadigt under många år. Från 40 procent eller 2,3 miljoner hönor i bur år 2008, till 17 procent och 1,3 miljoner hönor idag. Djurens Rätts äggkampanj startade år 2008 och har en stor del i utvecklingen i att den begränsande djurhållning som burarna innebär nu är på väg bort. Trenden är tydlig på butikshyllorna: kedjorna Hemköp, PrisXtra, Lidl, Willys och Coop har helt slutat att sälja ägg från hönor i bur. ICA som är störst på marknaden, och City Gross, säljer tyvärr fortfarande en del burägg.

Politiskt ansvarstagande efterlyses

En stor del av handeln tar alltså ansvar i den här frågan. Det är också tydligt att konsumenterna aktivt väljer bort buräggen. Det politiska ansvarstagandet låter dock vänta på sig och det trots en tydlig opinion mot burarna. Enligt en opinionsundersökning av Djurens Rätt/Ipsos (2013), väljer mindre än en procent av konsumenterna i första hand burägg. I nästa undersökning från 2015 av Djurens Rätt/Demoskop svarade 70 procent nej på frågan ”Tycker du att det ska vara tillåtet att bedriva äggproduktion utan att hönorna får möjlighet att vistas utomhus?”.

Hönor har ett stort behov av att picka och krafsa i marken efter mat. Har de möjlighet ägnar de större delen av dagen till detta. Ett annat behov hönorna har är att sandbada. Det rengör fjäderdräkten, tar bort parasiter och tycks vara väldigt njutningsfullt. På natten behöver hönorna sitta högt upp för att känna sig trygga och utom risk för rovdjur. Det som avgör om djuret har behov av att utföra ett visst beteende, till exempel sandbada, picka och sprätta är om individen är motiverad att utföra beteendet eller inte. Motivationen att utföra olika beteenden är utvecklad för att fungera i den miljö som arten är anpassad att leva i. Även om hönorna aldrig har sett ett rovdjur så vet hönor alldeles av sig själva att på natten ska man sitta högt, och trots att de får mättande foder serverat i ett tråg, behöver de söka efter mat genom att picka och krafsa i marken många, många timmar, för att må bra.

Hönorna kan inte sträcka sina vingar

Med tanke på utvecklingen inom handeln och äggindustrin är det nu ett utmärkt läge att ta de politiska beslut som krävs för att situationen för hönorna i äggindustrin ska förändras till det bättre.

Möjligheter till ett naturligt beteende för en höna är en omöjlighet i burarna, även om de numera fint nog kallas för ”inredda” eller ”trivselburar”. På burens gallergolv kan hönorna inte picka och krafsa efter föda. Ytan per höna i buren är så liten som knappt ett A4-papper, vilket gör att hönan inte ens kan sträcka på sina vingar. Den lilla ytan som är tänkt att användas som sprättyta och ströbad behöver enligt gällande föreskrifter bara vara tillgänglig för hönorna fem timmar om dagen. När det kommer till sittpinnarna är dessa placerade bara några centimeter ovanför burgolvet och uppfattas av hönorna antagligen som ett annat slags golv och inte en upphöjd, säker sovplats.

Utmärkt läge för politiska beslut

Med tanke på utvecklingen inom handeln och äggindustrin är det nu ett utmärkt läge att ta de politiska beslut som krävs för att situationen för hönorna i äggindustrin ska förändras till det bättre.

Steg ett är att burhållningen måste förbjudas. Potentialen att förbättra hönornas situation i burarna är mycket små. I de frigående systemen däremot finns det större möjligheter. En viktig åtgärd där är att gruppstorlekarna måste minska så att de mer är anpassade till de naturliga flockstorlekarna hos höns. Vi anser också, som befolkningen i stort, att alla hönor ska ha rätt till utevistelse.

Är politikerna beredda att lyssna?