Därför är barnens fruktstund hotad

Svenska barnfamiljer har inte råd att äta hälsosamt, och bara var tionde skola erbjuder frukt till eleverna. De svenska skolbarnen förtjänar sin fruktstund, oavsett om deras föräldrar har råd eller inte.

Svenskar väljer bort frukt och grönt

I skenet av den ekonomiska krisen väljer en femtedel av svenskarna bort frukt och grönt för att spara pengar. En alarmerande utveckling, särskilt med tanke på att en majoritet av svenskarna redan i dag inte äter den rekommenderade mängden frukt och grönt. För att vända trenden behövs övergripande systemförändringar likväl som små insatser.

EU:s skolfruktsprogram är ett exempel på en insats som kan göra skillnad med små medel. Målsättningen är att främja hälsosamma matvanor bland barn och unga – och det lyckas. Forskning visar att initiativet har ökat barnens intag av frukt under skoltid, och även skolfruktsprogram utanför EU har visat sig förbättra matvanor. Därför är det anmärkningsvärt att Sverige är det enda medlemslandet i EU som inte använder skolfruktsstödet.

Socioekonomiska faktorer påverkar hälsan

Endast ett av tio barn i Sverige äter den rekommenderade mängden om 500 gram per dag, och bara på drygt var tionde högstadieskola och gymnasieskola kan eleverna räkna med att då och då serveras frukt. Samtidigt uppmuntrar nära hälften av högstadieskolorna ungdomarna att själva ta med frukt – trots att långt ifrån alla har den möjligheten.

Hur kan vi vara det enda medlemslandet som inte nyttjar stödet, och missar chansen att investera i de svenska barnens folkhälsa?

Här spelar föräldrarnas ekonomi stor roll, många barnfamiljer har helt enkelt inte har råd. Samtidigt ser vi hur människor med starkare socioekonomisk position har mer hälsosamma matvanor än dem med svagare socioekonomisk position. Det är oacceptabelt. Särskilt som vi vet att hälsosamma matvanor kan utjämna hälsoskillnader mellan dessa grupper. Varför väljer Sverige bort ett stöd som vi inte ens nyttjat, och som gör skillnad i andra länder?

Utnyttja EU-stödet

2023 skulle Sverige kunna få ett bidrag till skolfrukt på sammanlagt 35 miljoner kronor. Bidraget skulle kunna ses som startskottet för ytterligare satsningar. Det är visserligen frivilligt för medlemsländerna att erbjuda medfinansiering, men vi vill uppmana våra beslutsfattare att se EU:s stöd som just en katalysator.

När vi möter branschkollegor ute i Europa talar vi ofta om den svenska folkhälsan, om hur vi som land har gått i bräschen med kloka insatser – friskvårdsbidraget, fruktstunden och tallriksmodellen. Men i frågan om skolfruktstödet står vi mållösa. Hur kan vi vara det enda medlemslandet som inte nyttjar stödet, och missar chansen att investera i de svenska barnens folkhälsa? En investering som kan ge ringar på vattnet i flera generationer. Länge leve fruktstunden!