Det är dags att ta remissinstanserna på större allvar, Trafikverket

1. Kritiken kommer från Myndighetssverige, inte en enskild organisation. ”Den kritik som 2030-sekretariatet väljer att lyfta fram är inte alltid lätt att förstå”, säger Eliasson. Vi vill påpeka att kritiken inte är 2030-sekretariatets utan kommer från de statliga expertmyndigheter, länsstyrelser och forskningsinstitut som skrivit ambitiösa remissvar på Trafikverkets underlag. Kritiken är återgiven med ordagranna citat som vi bedömer som väldigt tydliga, men som vi gärna syntetiserar så att inga förbättringsmöjligheter ska förloras på grund av missförstånd.

   Möjligen har flera myndigheter skärpt tonen eftersom de inte uppfattar att heller tidigare kritik tagits på allvar.

2. Kritiken är samfälld och bred. Vår remissammanställning har inte tagit russinen ur kakan, utan visar att en stor bredd av relevanta myndigheter  samstämmigt menar att inriktningsunderlaget inte styr mot de transportpolitiska målen eller bidrar till klimatmålet. De ifrågasätter också den basprognos och den samhällsekonomiska modell som anses bidra till att biltrafiken överskattas och det kollektiva resandet underskattas. Därtill anser många av de statliga myndigheterna att inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet. Det är inte rimligt att de allesammans skulle göra en så felaktig bedömning av vad Trafikverket kan och bör göra.
3. Kritiken är inte ny. De breda och allvarliga invändningarna mot Trafikverkets underlag är inte nya, utan i huvudsak desamma som i förra planens remissrunda från 2021 och återfinns även i äldre remissrundor. Möjligen har flera myndigheter skärpt tonen eftersom de inte uppfattar att heller tidigare kritik tagits på allvar.
4. Historiken ger kritikerna rätt. Trafikverket anger att ”Bilresandet beräknas öka med omkring 25 procent till 2040”, vilket vore en fördubblad ökningstakt jämfört med utvecklingen från år 2000 (pandemin borträknad). Varför vi plötsligt ska åka så mycket mer bil framgår inte. År 1997 angav Trafikverket att tågtrafiken skulle öka 26 procent till 2010 – det blev drygt det dubbla, 58 procent. I Trafikverkets nya prognos förblir tågtrafikens ökningstakt kring tre procent årligen – trots de storsatsningar som planeras. Den konsekventa överskattningen av biltrafikens utveckling har varit belagd och beskriven av trafikforskningen sedan länge, och har också uppmärksammats internt på Trafikverket. Ändå framhärdar man med att basprognosen skulle vara ett relevant beslutsunderlag för kommuner och andra.
5. Regeringen vill också se en ändrad inriktning. Trafikverket har nu fått i skarpt tilläggsuppdrag av regeringen att förtydliga hur fyrstegsprincipens steg 1 och 2-aktiviteter kan få större genomslag med inriktning mot samhällsekonomiskt lönsamma och kostnadseffektiva åtgärder. Instanser som Riksrevisionen och riksdagens trafikutskott har återkommande pekat på att Trafikverket inte agerat tillräckligt för fyrstegsprincipens tillämpning. Uppdraget går väl i linje med såväl de citerade myndigheternas remisskritik som åtskilliga studier som visar att en hållbar överflyttning absolut är möjlig. Nu hoppas vi att Eliasson och Trafikverket i övrigt tar sig an just denna uppgift med stor kreativitet och ett inkluderande anslag.

Frånvaro av seriös diskussion 

En läsning mellan raderna av de olika remissvaren ger bilden av en tilltagande frustration hos remissinstanserna, främst sprungen ur frånvaron av en seriös diskussion om de synpunkter som framförts i deras remissvar under flera år.

Vi tror därför att Trafikverket skulle ha mycket att vinna på att ta remissinstanserna på större allvar och inte vifta undan kritiken med att de ingenting förstått.