Din dröm om ingenjörslandet Sverige saknar grund, Mats Persson

Nu i september kommer regeringens höstbudget att presenteras. Traditionsenligt släpps pressmeddelanden från Regeringskansliet med munsbitar från höstbudgeten, innan den presenteras i sin helhet.

Regeringen och samarbetspartierna behöver kunna visa väljarna att de har uppfyllt sina vallöften och att de gör Sverige bättre. En av dessa munsbitar handlar om att regeringen gör den största satsningen på forskning och innovation någonsin. Regeringens höstbudget kommer att innebära totalt 6,5 miljarder kronor för forskning och innovation fram till 2028. Exakt vilken typ av forskning och innovation detta ska gå till får vi se först när regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition läggs fram senare i höst.  

Du glömmer bort lärarna, Mats Person 

I pressmeddelandet för denna munsbit säger vår utbildningsminister Mats Persson:

”Ingenjörslandet Sverige måste ligga i framkant […] Den bästa forskningen ska stå i fokus, där banbrytande teknik och life science prioriteras.”

Drömmen om ingenjörslandet Sverige är återkommande i de förslag som läggs fram. I förra årets höstbudget presenterades förslag som syftade till att stärka ingenjörsutbildningarna genom att öka den lärarledda tiden och genom satsningar på utbildningsmiljöer som skulle rusta studenterna för deras kommande yrkesliv. 

Vi står inför många och svåra utmaningar där det kommer att behövas ingenjörer, för att bland annat utveckla ny teknik, säkerställa elektrifiering i hela landet och så vidare. Det Mats Persson glömmer är att det inte blir några ingenjörer utan lärarutbildning. 

Stora brister inom den utbildningsvetenskapliga kärnan

Ingenjörer förutsätter utbildning, utbildning förutsätter lärare och lärare förutsätter lärarutbildning. Om vi ska få några ingenjörer i det här landet måste utbildningsministern investera i och kvalitetssäkra landets lärarutbildningar. För samtidigt som regeringen satsar på kvalitet för ingenjörsstudenterna genom bland annat mer lärarledd tid och bättre förberedelser inför yrkeslivet, är verkligheten den raka motsatsen för landets lärarstudenter.  

 En genomsnittlig lärarstudent får knappt motsvarande en hel arbetsdags lärarledd tid under en hel vecka.

Rapport efter rapport visar att den lärarledda undervisningstiden på lärarutbildningarna sjunker. En genomsnittlig lärarstudent får knappt motsvarande en hel arbetsdags lärarledd tid under en hel vecka.

Enbart en tredjedel av de nyexaminerade lärarna anser att utbildningen förberedde dem väl inför yrkeslivet och det lärarna upplever att de saknat mest från utbildning är bland annat konflikthantering samt hur man bedömer elevers arbeten.

I vår rapport ”Det är VFU som ger verkligheten” ger flera respondenter uttryck för att de hade önskat mer praktiska inslag i utbildningarna och att det finns stora brister med den utbildningsvetenskapliga kärnan. 

Ser framemot att bli överraskade

Just nu pågår en utredning som utifrån diverse direktiv ska ge förslag på hur lärarutbildningarna kan förbättras. Utredningens förslag riskerar dock att bli ett slag i luften om det inte samtidigt tillförs ökade resurser. Det finns goda exempel på hur lärosätena försöker utveckla utbildningarna och involvera fler praktiska moment, men det går bara att göra så mycket med de knapra, och för varje år minskande, ekonomiska ramarna som ges nu.  

Om vi ska kunna förverkliga politikernas visioner om kunskapsnationen Sverige, och Mats Perssons dröm om ett ingenjörsland, krävs investeringar i lärarutbildningarna. Vi lär nog inte se några munsbitar om satsningar på lärarutbildningarna i denna höstbudget, men vi är många som ser fram emot att bli överraskade.