Ekonomerna tror på Lövins utsläppsbroms

Utsläppsbromsen uppfattades av många mest som ett plåster på såren för Miljöpartiet efter att ha tvingats gå med på försäljningen av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Idén är att Sverige ska köpa upp och ta bort utsläppsrätter i EU:s handelssystem EU-ETS för 300 miljoner kronor per år från och med 2018 – och det är en idé som faller ekonomerna i smaken.

– Det leder till faktiska utsläppsminskningar, i och med att man plockar bort utsläppsrätterna ur handelssystemet, säger Eva Samakovlis, miljöekonomisk forskningschef vid Konjunkturinstitutet, till Altinget.

Även John Hassler och Per Krusell, båda ekonomiprofessorer vid Stockholms universitet, applåderar regeringens planer på utsläppsbromsen. "Detta är förmodligen en av de mest effektiva klimatåtgärder Sverige vidtagit på senare år och borde därför skalas upp." skriver Krusell och Hassler i en artikel på DN Debatt (21/9) som i övrigt är mycket kritisk till den svenska klimatpolitiken.

Enligt Hassler och Krusells beräkningar skulle Sverige kunna räkna sig som koldioxidneutralt till en kostnad för mindre än två miljarder kronor per år, om pengarna lades på att annullera utsläppsrätter från EU-ETS.

Utsläppsbromsen billigare

Även Konjunkturinstitutet är inne på linjen att Sverige skulle lägga ytterligare medel på att köpa upp utsläppsrätter inom handelssystemet EU-ETS. Detta skulle vara istället för att löpande ta bort de utsläppsenheter som Sverige inte behöver, vilket regeringen vill. Dessa enheter gäller utsläpp från de sektorer som inte ingår i EU:s utsläppshandel, men som lyder under EU:s avtal om bördefördelning. Enligt Konjunkturinstitutet är det mer kostnadseffektivt att använda utsläppsbromsen för EU-ETS än att annullera utsläppsenheter för övrigsektorn. "Att i stället minska utsläppen genom utsläppsbromsen skulle kosta en tiondel så mycket." skriver Konjunkturinstitutet i sin kommentar till regeringens budgetproposition.

– Man får mer utsläppsminskning för pengarna, säger Eva Samakovlis.

Ont om beröm

Men förutom utsläppsbromsen, som är planerad till år 2018, har inte Konjunkturinstitutet mycket miljöekonomiskt beröm att ge regeringens budgetproposition. 

– Budgeten andas hur bråttom det är. Regeringen uttrycker att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder, men varför gör man ingenting? Man rör inte skatterna, vi hade gärna sett en höjning av drivmedelsskatterna eller en kvotplikt. Ska man ta målformuleringarna på allvar, då krävs det styrmedel och åtgärder som ändrar människors beteende, säger Samakovlis.

Överlag saknas det alltså förslag som ska sjösättas inom kort i S+MP-regeringens budgetproposition, enligt Konjunkturinstitutet.

– Det är väldigt tunt med förslag i närtid. Vi är inte så positiva, säger Eva Samakovlis.