Elever som inte får utveckla sin digitala kompetens riskerar att bli en digital underklass

Sverige ska som kunskapsnation vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter. Men ett digitalt kunskapsglapp håller på att skapas bland landets elever. Med höjda politiska ambitioner kan vi stänga glappet och ge alla elever likvärdiga förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens.

En av utgångspunkterna i regeringens nationella digitaliseringsstrategi är att hög digital kompetens är en nyckelfaktor för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten hos landets skolelever. Enligt strategin ska samtliga svenska elever ges förutsättningar att utveckla digital kompetens och ha tillgång till digitala verktyg utifrån behov och förutsättningar.

Skolan har inte de förutsättningar som krävs för att kunna leva upp till de uppsatta målen.

Hälften av lärarna har inte tid

Men skolan har inte de förutsättningar som krävs för att kunna leva upp till de uppsatta målen. I Lärarpanelen, en undersökning där 1 422 lärare över hela landet har svarat på frågor om läromedel och IT i skolan, uppger var tredje lärare att den tekniska utrustningen, som datorer och internetuppkoppling, fungerar dåligt. Dessutom svarar över hälften att de inte har tillräckligt med tid för att lära sig hur digitala läromedel fungerar.  

I Skolverkets egen uppföljning av regeringens digitaliseringsstrategi konstateras att två elever måste dela på en dator på en av tio skolor. Att en skola inte kan erbjuda en digital enhet per elev behöver inte vara en katastrof för den elev som har tillgång hemifrån. Men för de elever som inte har de privatekonomiska resurserna blir det betydligt svårare att tillgodogöra sig utbildningen. 

Det är ett allvarligt problem för en skola som enligt lagen ska ge lika tillgång till utbildning oavsett ekonomisk bakgrund. Det ingår i skolans uppdrag att rusta alla elever med färdigheter så att framtida yrkes- och utbildningsmässiga val inte begränsas av ett kunskapsglapp – som aldrig hade behövt uppstå.

En digital underklass

Elever som inte får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens riskerar att bli en digital underklass. De kommer få svårare att konkurrera om både framtida utbildningsplatser och om jobb på arbetsmarknad i snabb förändring. Yrken som helt nyligen i huvudsak varit analoga kräver i dag digital spetskompetens. Fråga vilken bilmekaniker som helst.

Från näringslivet har man i flera år larmat om en allvarlig kompetensbrist. Enligt branschorganisationen TechSverige kommer vi inom två år att ha ett underskott på 70 000 IT-specialister. Flera svenska företag vänder blicken utomlands för att säkerställa rekrytering av rätt digital kompetens. Kompetens som med rätt satsningar på svenska elever i dag kommer finnas bland dem i framtiden.

Höj ambitionsnivån nu

För att skolan ska kunna ge eleverna rätt digitala förutsättningar behöver vi höja ambitionsnivån. Vi vill att följande förslag förverkligas:

• Satsa på digital kompetens. Vi vill se en bred nationell satsning på att lyfta lärarnas och skolledarnas digitala kompetens – inte minst eftersom Skolverket konstaterat att många lärare saknar kunskap om hur teknik och digitala lösningar ska användas i undervisningen.
• Prioritera utrustning och uppkoppling. Landets rektorer måste ges möjlighet att lösa de tekniska problem som uppstår i lärarnas vardag, exempelvis i form av daterad utrustning och svajig uppkoppling. Därför behöver kommunerna öka resurserna till digital infrastruktur i skolorna.
• Ta lärarnas tidsbrist på allvar. Det är naturligt att undervisningsformerna i den svenska skolan anpassas i takt med samhällets och teknikens utveckling. Lärarna bör därför få tid och möjlighet till kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling.

Ge eleverna rätt möjligheter att klara sig på en arbetsmarknad som redan i dag skriker efter digitala kompetenser. Höj ambitionsnivån och skapa en skola där alla elever ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens.