EU-kommissionär: Europas ungdomar slår vakt om demokratin

Vi måste vara uppmärksamma både på vad som ligger bakom den utvecklingen, till exempel desinformation, och på vad som kan göras för att motverka den, till exempel strikta rättsstatliga normer, medborgarutbildning och mediekompetens.

Trots den negativa utvecklingen finns det ett viktigt område där vi har skäl att vara optimistiska: unga människors samhällsengagemang inger hopp.

Med tanke på tendenserna i valet 2019 kan vi vara hoppfulla och tro att de unga väljarna faktiskt kommer att rösta. Varför då? Jo, två av tre svarade att EU påverkar deras vardag. 

Valdeltagandet i EU-valet 2019 var med 50,7 procent det högsta på 25 år. Då talade man inte så mycket om hur mycket de unga väljarna påverkade det ökade valdeltagandet. Andelen unga under 25 år som röstade ökade med hela 16 procentenheter och motsvarande andel i åldersgruppen 25–39 år ökade med 14 procentenheter. De unga påverkade alltså i hög grad valdeltagandet. Deras budskap: Europas framtid är viktig för oss!

Unga vet betydelsen av EU 

Inför årets val har vi anledning att tro att denna utveckling fortsätter.

I Eurobarometerundersökningen om ungdomar och demokrati, som publicerades den 13 maj, tillfrågades 26 000 personer i åldrarna 15–30 år i hela EU om sin syn på demokrati och politik och hur de tror att de kan påverka samhället. Mest iögonfallande var att 64 procent av ungdomarna uppgav att de tänkte rösta i EU-valet.

Det är förstås skillnad på avsikt och handling. Men med tanke på tendenserna i valet 2019 kan vi vara hoppfulla och tro att de unga väljarna faktiskt kommer att rösta. Varför då? Jo, två av tre svarade att EU påverkar deras vardag. Den inre marknaden, den fria rörligheten, konsumenternas rättigheter, livsmedelskvaliteten, miljön – unga människor vet vilken betydelse EU har.

EU:s värden är viktiga 

Men de visar också att EU:s grundläggande värden är viktiga för dem när de berättar vilka frågor de tycker väger tyngst. På frågan om vad de förväntar sig av EU svarar de att det viktigaste är att bevara freden (37 procent), bekämpa fattigdom (34 procent) och främja mänskliga rättigheter (30 procent).

Och vi kan se att dessa prioriteringar motsvarar de ungas eget engagemang. Enkäten visar att 64 procent av ungdomarna har varit aktiva i en organisation under de senaste 12 månaderna, vilket är en tydlig ökning sedan 2022. Dessutom har många varit utomlands för att studera (16 procent) eller volontärarbeta (12 procent).

Att vara aktiv i en ungdomsorganisation är att vara aktiv i samhället. I många fall sker det med stöd från EU-program som Erasmus+ för utbildnings- och ungdomsutbyten eller Europeiska solidaritetskåren för volontärarbete. Ett exempel är Estelle från Frankrike som arbetade med miljöundervisning som volontär i italienska Macerata. Ett annat exempel är Elio från Irland som studerade i Bryssel och dessutom hann med att volontärarbeta där.

Slå vakt om demokratin

Intresset för att rösta ökar kanske också när man vet att valet avgör hur EU kommer att hantera några av de frågor som är viktiga för den yngre generationen – Rysslands anfallskrig mot Ukraina och situationen i Mellanöstern, klimatförändringarna och utmaningarna för vårt demokratiska levnadssätt. Enkäten visade att mer än två tredjedelar av ungdomarna anser att deras utbildning har gett dem digitala färdigheter så att de kan identifiera desinformation.

Sammantaget ger enkäten en bild av en yngre generation som vill ha något att säga till om i dag och i framtiden, men som också vill slå vakt om demokratin och de mänskliga rättigheterna.

I förra valet 2019 var de unga tongivande för EU:s prioriteringar. Den 9 juni kan de vara det igen. Men bara om de faktiskt röstar och visar oss att det finns fog för vår tillit till nästa generations engagemang för Europa.