Europeisk samling bakom omstöpt jordbrukspolitik – stöden läggs om och klimatkvoter diskuteras

Efter våldsamma protester från jordbrukare i flera europeiska länder som känner sig pressade ekonomiskt och av nya krav på klimat, miljö och biologisk mångfald har jordbrukarorganisationer, miljöorganisationer, konsumentorganisationer och totalt 29 aktörer på europeisk nivå uppenbarligen kläckt stridsyxan och enats om en uppsättning gemensamma rekommendationer för jordbrukets framtid i EU.

Bland rekommendationerna finns en omorganisering av jordbruksstöden, samtidigt som det konstateras att det är för tidigt att vare sig säga nej till eller införa klimatkvoter på gårdarna. 

Rekommendationerna är en del av en rapport som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beställde när hon i januari inledde en så kallad strategisk dialog för att föra samman de omaka stridande parterna.

En europeisk grön trepartslösning

I den nya rapporten kommer de med både luftiga formuleringar och mycket specifika rekommendationer som är mycket intressanta ur dansk synvinkel.

Det bedömer en analytiker vid Think Tanks Europe, Emmanuel Molding Nielsen.

– Man skulle kunna kalla det ett europeiskt grönt trepartsavtal i en politiskt explosiv fråga som började bli allt mer inflammerad för von der Leyen, och som hon därför sköt över till andra sidan i parlamentsvalet, säger han.

När Ursula von der Leyen i somras presenterade sina politiska riktlinjer för sitt arbete under de kommande fem åren lovade hon en vision för det europeiska jordbrukets framtid inom de första hundra dagarna av sin nya kommission.

– Rapporten sätter ramarna för den europeiska debatten om omställningen av livsmedelssektorn, och den ger en första vink om den tillträdande kommissionens planer på livsmedels- och jordbruksområdet, säger Emmanuel Molding Nielsen.

Verkställande direktören för Landbrug & Fødevarevard, Merete Juhl, lyfter särskilt fram erfarenheterna från det danska trepartavtalet.

– Det är mycket positivt att Ursula von der Leyen nu har gått i bräschen för en inkluderande process för att reglera jordbruks- och livsmedelsindustrin. Med de stora omvälvningar som branschen står inför är det avgörande att ha en dialog. Det är så man skapar varaktiga lösningar. Erfarenheterna från den danska trepartsalliansen visar också detta, säger hon.

Från områdesstöd till hjälp till ekonomiskt behövande

Man skulle kunna kalla det ett europeiskt grönt trepartsavtal i en politiskt explosiv fråga

Emmanuel Molding Nielsen
Analytiker, Think Tank Europe

När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken CAP är den tydliga rekommendationen att direktstöd till jordbrukare bör överföras från att vara arealbaserat till att gå till de jordbrukare som behöver ekonomiskt stöd mest. Det vill säga de ekonomiskt mest missgynnade jordbrukarna, unga jordbrukare och nystartade jordbrukare.

Samtidigt är rekommendationen att en allt större andel av jordbruksstöden, inte bara under den kommande sjuåriga så kallade CAP-perioden, utan under de kommande två CAP-ramarna, bör gå till miljö- och klimatinitiativ inom jordbruket.

Det gläder danska livsmedelsministern Jacob Jensen (Venstre).

– Rekommendationerna tyder på att det kan finnas särskilda grupper som bör fortsätta att få stöd, till exempel unga jordbrukare och små och blandade jordbruk. Det är dock viktigt att stödet inte bara används för att upprätthålla en jordbruksproduktion som inte är konkurrenskraftig. Den måste ha ett tydligt mål när det gäller den gröna omställningen. Det ska inte vara en stödkudde, säger han.

Merete Juhl stöder också detta.

Vi stöder idén om en gradvis omorientering av arealstöden. Så länge det sker samtidigt i alla EU-länder

Merete Juhl
VD, Landbrug & Fødevarerådet

– Vi stöder tanken på att områdesstödet ska omstruktureras stegvis. Så länge det sker samtidigt i alla EU-länder. Vi föreslår att medlen i stället ska riktas till att stödja en mer klimat- och miljövänlig produktion. På så sätt blir stödet ett verktyg som ger en sporre till omställning och bidrar till att skapa rättvis konkurrens mellan EU-länderna, säger hon.

I rekommendationerna ingår också att aktörerna bakom den strategiska dialogen rekommenderar att pengar ska avsättas för den gröna omställningen av jordbruket, och att det ska vara pengar som finns utanför den gemensamma jordbrukspolitikens ekonomiska ram.

– Ett bra sätt att komma överens kan vara att komma överens om att mer pengar behöver spenderas, men att de måste komma någon annanstans ifrån, konstaterar Emmanuel Molding Nielsen.

Klimatkvoter på g?

Även när det gäller klimatkvoter på gårdar finns det intressanta formuleringar, påpekar han.

I grund och botten kunde aktörerna bakom rekommendationerna bara ha sagt ett stort rungande ”nej” till alla idéer om kvoter på jordbrukets CO2-utsläpp. Även om Danmark nu planerar att införa en klimatskatt på jordbruket från 2030 är denna idé långt ifrån lika populär i alla EU-länder, precis som den danska klimatskatten inte heller har vuxit fram i danska jordbruksåkrarna.

I rekommendationerna konstateras dock att utmaningarna med jordbrukets CO2-utsläpp inte kan lösas med teknik. Det behövs mer, men som det också står i rekommendationerna är det ännu för tidigt att fatta ett slutgiltigt beslut om klimatkvoter inom jordbruket.

Merete Juhl konstaterar också att klimatkvoterna på europeisk nivå inte skjuts i sank. Det danska jordbruket har alltid hävdat att man måste finna en lösning på EU-nivå och inte bara i Danmark.

Livsmedelsminister Jacob Jensen kommer att driva på för EU-kvoter:

– Det finns en del bra perspektiv i rapporten när det gäller klimatet. Och det är positivt att rekommendationerna banar väg för det fortsatta arbetet med idén om att reglera utsläppen inom jordbrukssektorn kollektivt på EU-nivå genom handel med utsläppsrätter. Vi kommer aktivt att driva på för detta från dansk sida. Och om det införs en omfattande klimatreglering av jordbrukssektorn på EU-nivå – till exempel i ett kvotsystem – så innebär avtalet om ett grönt Danmark redan att den nationella klimatförordningen ska anpassas så att den kan integreras på lämpligt sätt med detta, säger han.

Artikeln är en översättning från Altinget.dk