Ex-ledamöter kan bli av med passerkort till riksdagen

Det har länge varit så att riksdagsledamöter kunnat fortsätta ha passerkort till riksdagen även efter att de slutat sin tjänstgöring. När Altinget skrev om saken för ett år sedan hade hela 811 tidigare ledamöter på det sättet möjlighet att komma in i riksdagen, utan att ha en besöksmottagare.

I juni 2020 beslutade riksdagsstyrelsen att tillsätta en utredning för att se över säkerhetsskyddet i riksdagen. En del i denna var att se över just rimligheten i de så kallade “veterankorten”. Nu har den särskilda utredaren Stefan Strömberg presenterat sina slutsatser och han har kommit fram till att veterankorten bör tas bort.

– Hela det här upplägget bör tas bort. Vi tycker inte att det finns något som motiverar varför man ska ha det på det sättet, säger Strömberg till Altinget.

Säkerhetsrisk

Det avgörande skälet är säkerhetsaspekten. De tidigare riksdagsledamöterna säkerhetsprövas inte för att få passerkort. Redan i dag är det över 800 ex-ledamöter som har kortet. Utredaren menar dessutom att antalet tidigare riksdagsledamöter kan komma att öka snabbt.

Det finns ingen ovillkorlig rätt för allmänheten att kliva in. Då menar vi att det inte finns någon anledning för en ovillkorlig rätt för före detta riksdagsledamöter att komma in heller.

Stefan Strömberg
Utredare

Veteraner och lobbyister

En del som har kortet kan beskrivas som riktiga veteraner. Bland namnen som hade det våren 2020 fanns Rolf Wirtén (FP) riksdagsledamot 1966-1983, Alf Lövenborg (VPK), riksdagsledamot 1971-1979 och Jan-Erik Wikström (FP), riksdagsledamot 1976-1992. 

Andra är i allra högsta grad fortfarande yrkesverksamma. Vissa dessutom med ett tydligt mål att försöka påverka politikerna med tanke på att de i dag jobbar som lobbyister. På listan finns bland annat namn som Lars Leijonborg (Diplomat), Sten Tolgfors (Rud Pedersen), Maria Wetterstrand (Miltton), Göran Hägglund (Reform society) och Ulrica Messing (Prime).

Grundlagen

Förutom säkerhetsaspekten menar Strömberg också att veterankorten till och med skulle “kunna sägas strida mot bestämmelsen i 1 kap. 9 § RF om allas likhet inför lagen". 

– Det finns ingen ovillkorlig rätt för allmänheten att kliva in. Då menar vi att det inte finns någon anledning för en ovillkorlig rätt för före detta riksdagsledamöter att komma in heller. Så länge du inte är riksdagsledamot så är du ju som vilken person som helst. Den enda skillnaden är att du känner folk och därför förmodligen har mycket större förutsättningar att bli inbjuden.

Just det sistnämnda är värt att betona. Det är alltså inte så att tidigare riksdagsledamöter portas från riksdagen. Men de måste anmälas som besökare, i likhet med alla andra som inte arbetar i riksdagen.

Inte speciellt

Ett av argumenten för att veterankorten över huvud taget har funnits är “ledamotsuppdragets speciella karaktär”. Samma formulering fanns med också i direktiven till utredningen. Men Stefan Strömberg menar att det är ett konstigt argument.

“Vad som ligger i det argumentet är för oss oklart när det gäller tidigare riksdagsledamöter – en tidigare riksdagsledamot är ju inte längre riksdagsledamot”, skriver han i utredningen.

Remissrunda

Remissinstanser

• Centerpartiet
• Försvarets radioanstalt
• Försvarsmakten
• Integritetsskyddsmyndigheten
• Kammarkollegiet
• Kammarrätten i Stockholm
• Kristdemokraterna
• Liberalerna
• Miljöpartiet de gröna
• Moderata samlingspartiet
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
• Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares över­gångsrestriktioner
• Partibidragsnämnden
• Polismyndigheten
• Regeringskansliet
• Riksbanken
• Riksdagens ansvarsnämnd
• Riksdagens arvodesnämnd
• Riksdagens ombudsmän
• Riksdagens överklagandenämnd
• Riksrevisionen
• Socialdemokraterna
• Statsrådsarvodesnämnden
• Svea hovrätt
• Sverigedemokraterna
• Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
• Säkerhetspolisen
• Valprövningsnämnden
• Vänsterpartiet

Nu ska förslaget ut på remiss. Deadlinen för de 30 remissinstanserna att svara är den 10 september. Därefter ska riksdagsstyrelsen föreslå vilka lag- och regeländringar som krävs. Sista ordet i leken har sedan riksdagsledamöterna – de nuvarande.