KD: Ge högskolorna incitament att möta arbetsmarknadens behov
DEBATT. Vi behöver ge lärosätena incitament att erbjuda fler kurser för yrkesverksamma. Tillsammans med fler alternativ att läsa på deltid och distans kan vi börja lösa problemen med kompetensförsörjningen, skriver Camilla Brodin.
Eftersom en stor del av ersättningen till lärosätet avgörs av hur många poäng studenterna tar, förlorar universitet och högskolor ekonomiskt på att erbjuda den typen av utbildningar.
Strukturella orsaker
Företag verksamma i Sverige står mitt uppe i den digitala transformationen och det nya arbetslivet ställer nya krav på företag och medarbetare. Många företag har idag svårt att hitta den kompetens de behöver och kompetensbristen är mer omfattande under den nuvarande högkonjunkturen än innan finanskrisen 2008. Kompetensförsörjningsproblemet har förvärrats och drivs inte bara av konjunkturen utan har även strukturella orsaker. Efterfrågan på en viss typ av specialiserad arbetskraft har ökat mer än utbudet.
Utbudet sjunker
En mycket viktig del i kompetensförsörjningen är möjligheten för yrkesverksamma att studera samtidigt som de arbetar. En undersökning visar att 7 av 10 yrkesverksamma vill studera på distans, 5 av 10 på högskolan samtidigt som utbudet av distansutbildningar sjunker (undersökningen är genomförd av fackförbundet Unionen).
Deltid och distans
För att högskolan ska kunna möta yrkesverksammas ökade behov av återkommande utbildning behöver utbildningsutbudet bli mer tillgängligt och relevant för yrkesverksamma. Eftersom få vuxna har möjlighet att läsa traditionella utbildningar på heltid behöver utbildningar i ökad utsträckning finnas tillgängliga på deltid, kvällstid, i olika studietakt och på distans. Behov finns både av kortare kurser för att bredda eller spetsa sin kompetens och av mer omfattande utbildning för att ställa om till ny yrkeskarriär. Det senare kräver att även befintliga programutbildningar i ökad utsträckning öppnas för flexibelt deltagande, på deltid och distans.
Inga incitament för högskolan
Staten behöver därför ta sitt styrningsansvar och ge universitet och högskolor ett tydligt uppdrag att bidra till yrkesverksammas återkommande utbildning, vilket saknas idag. Det nuvarande resurstilldelningssystemet ger inte lärosätena incitament att möta yrkesverksammas behov. Eftersom en stor del av ersättningen till lärosätet avgörs av hur många poäng studenterna tar, förlorar universitet och högskolor ekonomiskt på att erbjuda den typen av utbildningar. Sverige behöver ta nästa steg i utbildningspolitiken och skapa fler möjligheter för yrkesverksamma att kompetensutvecklas genom hela livet.