Kompetenskrisen förvärras av skärpta regler för arbetskraftsinvandring

Mätning på mätning visar att behovet av fler personer är det största hindret för expansion på alla nivåer – från operatörer och elektriker på industriernas golv till forskare och produktutvecklare i labbmiljöer. Regeringens nya regler för arbetskraftsinvandring kommer att spä på problemet och slå undan benen för industrins kompetensförsörjning och konkurrenskraft.

Regeringens aktuella utredning föreslår bland annat införandet av ett medianlönekrav och en återinförd politisk arbetsmarknadsprövning. Detta är inte bara direkt skadligt för den svenska industrin och för Sveriges ekonomiska framtid, utan hotar också den svenska modellen. Våra företag är globala aktörer, och för att kunna konkurrera internationellt behöver de kunna rekrytera den bästa kompetensen, oavsett var den finns.

Avstå, regeringen  

För att Sveriges industri ska stå så stark som den har potential att göra, leda den gröna omställningen och bidra till andra näringar och jobb i hela landet, behöver regeringen avstå från att genomföra detta.

Industriarbetsgivarna och IKEM har i ett remissvar till regeringen avstyrkt förslagen, och ser tre huvudsakliga problem.

1. Förslaget hotar den svenska lönebildningsmodellen, där arbetsmarknadens parter utan statlig inblandning förhandlar om löner. Modellen har tjänat Sverige väl i över 25 år, bidragit till få arbetsmarknadskonflikter och stärkt vår internationella konkurrenskraft. Att rubba denna balans genom att införa politiskt bestämda lönegolv är inte bara onödigt, det är direkt farligt. Förslaget innebär dessutom att det blir olika lön på en arbetsplats, beroende på varifrån man kommer.
2. Utredningen konstaterar själv att kompetensförsörjningen försvåras och konkurrenskraften drabbas av förslagen. Vi delar utredningens bedömning. Varje år skapas över 50 miljarder kronor i värde av arbetskraftsinvandringen till Sverige, och de företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare växer snabbare och skapar fler jobb än de som inte gör det.
   Regeringens arbetsmarknadsprövning innebär också en byråkratisk mardröm med osäkra och årligen ändrade bristyrkeslistor. Det skapar oförutsägbarhet och ökade kostnader för företagen som tvingas lägga resurser på att ständigt rekrytera ny personal. Dessutom riskerar företag att behöva avveckla verksamheter på grund av försämrad kompetensförsörjning, något som slår direkt mot Sveriges välstånd och välfärd.
3. Förslagen uppnår inte sitt syfte, utan är ineffektiva i kampen mot fusk och missbruk. Både den aktuella och tidigare utredningar har visat att lönegränser inte motverkar arbetslivskriminalitet. Enligt utredningen själv riskerar förslagen till och med att fler utsätts för exploatering. Att komma åt arbetslivskriminaliteten är en viktig prioritering, men det måste – och kan – göras med träffsäker politik som inte skadar seriösa arbetsgivare.

IKEM och Industriarbetsgivarna representerar över tvåtusen företag med fler än 160 000 anställda inom kemi, läkemedel, plast, stål, metall och flera andra industrier. Våra företag är beroende av att kunna anställa arbetskraftsinvandrare för att kunna anställa fler i industrin. Arbetskraftsbristen är redan ett faktum och begränsningar i arbetskraftsinvandringen förvärrar situationen ytterligare.

Inte endast högutbildade 

Vi måste också betona att behovet av arbetskraftsinvandring inte enbart gäller högutbildade arbetstagare. Industrin har ett stort behov av yrkesutbildad arbetskraft, som ofta rekryteras från tredje land. Förslagen hotar yrkesgrupper som är avgörande för industrins ryggrad, såsom maskinoperatörer, svetsare och mekaniker, vars löner ofta ligger under medianlön.

Det är dags för regeringen att tänka om och skapa förutsättningar för en stark och konkurrenskraftig industri snarare än att strypa vår kompetensförsörjning. Ytterst står både Sveriges arbetsmarknadsmodell, välstånd och gröna omställning på spel.