Låt även NPF-elever få en likvärdig skola

Skolminister Lotta Edholm (L) skriver i Svenska Dagbladet att Skolverkets nya generaldirektör ska få ett särskilt uppdrag att lägga om myndighetens verksamhet. Uppdraget omfattar flera delar, bland annat ska Skolverket fokusera tydligare på att bidra till en stark kunskapsskola med fokus på grundläggande färdigheter.

Det vi i föräldranätverket Rätten till utbildning undrar är om uppdraget också omfattar ett förtydligande av hur Skolverkets ska uppfylla sitt ansvar för att verka ”samlande, stödjande och pådrivande” i funktionshinderfrågorna inom hela skolväsendet. Ett ansvar som i dag gått helt förlorat men som är avgörande för att skapa en likvärdig skola för alla.

En ny GD kan göra förändring 

Svensk skola är ojämlik på många sätt. I många fall är snarare elevers och föräldrars förmåga som avgör om eleven får den utbildning hen har rätt till eller inte. För elever med NPF-diagnoser är det snarare regel än undantag. Skolinspektionen pekar på att två av tre skolor måste utveckla undervisningen för NPF-elever. Här har Skolverket stora möjligheter att förbättra sin verksamhet för att skapa en hållbar utbildning för alla elever.

Varför Skolverket landar i den slutsatsen är för oss en gåta då vi i nätverket själva tagit fram statistik om NPF-elevers skolgång med hjälp av patientregistret, till en låg kostnad om 70 000 kronor. 

En ny gd borde borga för förändring.

Samtidigt pågår remissrundan för utredningen ”Uppföljning för utveckling” SOU 2023:95. Utredningen tillsattes för att ta fram förslag på statistik som ger en bild av hur skolan fungerar för barn med funktionsnedsättningar. Ett behov som vi tillsammans med andra funktionsrättsorganisationer och Specialpedagogiska skolmyndigheten har påpekat som avgörande i många år.

Skolverkets tydliga ovilja  

Skolverket är en självklar remissinstans men när vi läser deras remissvar häpnar vi över den tydliga ovilja Skolverket visar inför att ta fram denna avgörande statistik.

Skolverket har till exempel avstyrkt förslaget om samkörning, bland annat med hänvisning till att det är för dyrt och för låg tillförlitlighet i patientregistret. Varför Skolverket landar i den slutsatsen är för oss en gåta då vi i nätverket själva tagit fram statistik om NPF-elevers skolgång med hjälp av patientregistret, till en låg kostnad om 70 000 kronor. Flera av utredningens övriga förslag avfärdas av Skolverket på liknande lösa grunder, och remissvaret är en uppvisning i ovilja att synliggöra hur skolan fungerar för barn med funktionshinder. Ett remissvar som är underskrivet av den nytillträdde generaldirektören.

Utan kunskap – ingen förändring 

Att ta fram statistik som visar hur elever med funktionsnedsättningar behandlas i skolan är helt nödvändig för att säkra en jämlik skola. Den statistik vi tog fram ger en tydlig bild av betydande och utbredd diskriminering av NPF-elever i svensk grundskola, en diskriminering som sannolikt också gäller andra liknande elevgrupper.

Att ha relevanta faktaunderlag är avgörande för att Skolverket ska kunna ta sitt ansvar för funktionshindersfrågorna inom skolan. Här borde Skolverket välkomna underlag som underlättar deras uppdrag att framåt basera stöd på evidensbaserad forskning. Skolverkets fortsatta motstånd mot att ta fram grundläggande statistik om hur funktionsnedsatta elevers skolresultat ser ut, är därför mycket förvånande.

Så vi ställer en öppen fråga till skolminister Lotta Edholm och nya generaldirektören Joakim Malmström: Hur ska Skolverket uppfylla sitt viktiga ansvar för funktionshinderfrågor inom skolan för att komma till rätta med den konstaterade diskrimineringen mot funktionsnedsatta elever? Utan kunskap kan ingen förändring ske, och utan förändring kommer skolan fortsatt att exkludera och diskriminera dessa elever. Det är allt annat än en jämlik skola. 

Vi väntar på ett svar.