Debatt

Lärarförbundet: Ministerns agerande äventyrar Sverige som kunskapsnation

DEBATT. Sveriges ämneslärarutbildningar håller alldeles för låg kvalitet. Mer pengar behövs, och högskoleminister Matilda Ernkrans (S) måste nu kliva fram ur skuggorna och stärka lärarutbildningen. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Ämneslärarutbildningen i matematik är en av dem med störst utmaningar, skriver debattören.<br>
Ämneslärarutbildningen i matematik är en av dem med störst utmaningar, skriver debattören.
Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT /
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet


Den stora kvalitetsgranskning av landets ämneslärarutbildningar som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) nu presenterat visar att forskningsanknytningen i lärarutbildningarna är för svag.

Det beror på decennier av försummelser när det gäller resurser till praktiknära utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Effekten har blivit en skriande brist på disputerade lärare på lärarutbildningarna.

Ingen tillfredsställande lösning

UKÄ:s granskning av totalt 103 ämneslärarutbildningar vid landets universitet och högskolor ger drygt fyra av tio utbildningar omdömet ifrågasatt kvalitet. Nu får dessa lärosäten ett år på sig att åtgärda bristerna, som ofta bottnar i att det saknas disputerade lärare inom utbildningsvetenskap, didaktik och ämnesdidaktik. Allra störst är utmaningarna i matematik och svenska.

Allvarligt hot

Lärosätena kommer att behöva skapa provisoriska lösningar som hjälpligt täcker behoven genom att skapa tätare samarbeten mellan sig och därmed i större utsträckning dela på de begränsade lärarresurser som finns. På lång sikt är dock detta inte en tillfredsställande lösning.

Det beror på decennier av försummelser när det gäller resurser till praktiknära utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning.

Johanna Jaara Åstrand

Ansvaret faller i stället tungt på regeringen att långsiktigt och uthålligt säkra tillgången på disputerade lärare inom lärarutbildningarna. Om så inte sker riskerar det att under lång tid ge negativa effekter inom hela skolväsendet och därmed utgöra ett allvarligt hot mot Sverige som kunskapsnation. En bra skola måste vila på en stark vetenskaplig grund.

Flytta pengarna

I höst väntas högskoleministern lägga fram den forskningspolitiska propositionen. Ett område som helt uppenbart måste prioriteras är den praktiknära utbildningsvetenskapen. Det håller inte att återigen försumma detta.

Kan inte ministern få fram de nya ekonomiska resurser som behövs, så måste hon se till att pengar flyttas från andra ämnesområden till riktande satsningar på forskning och forskarutbildning inom den praktiknära utbildningsvetenskapen.

Stärk ämnesdidaktiken

Inom lärarutbildningen väntar dessutom stora pensionsavgångar under 2020-talet, så det är bråttom. Antalet doktorandtjänster inom det utbildningsvetenskapliga området behöver mångdubblas och medel till forskning och forskarutbildning som står i proportion till utbildningens omfattning behöver tillföras. Särskilt ämnesdidaktiken behöver stärkas och UKÄ behöver få i uppdrag att inventera, och initiera, åtgärder.

Initiera forskning

I sin förra forskningsproposition initierade regeringen det så kallade ULF-projektet. Det vill säga en försöksverksamhet för att utveckla samverkansmodeller mellan akademi och skola gällande forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. Regeringen bör nu permanenta och bygga ut ULF med den tydliga ambitionen att yrkesgrupper inom skolan ska kunna initiera forskning.

Behandlas styvmoderligt

Redan förra året presenterade UKÄ granskningen av grundskollärarprogrammet. Bilden där är i stora drag densamma som för ämneslärarprogrammet. Forskningsanknytningen behöver stärkas.

Att lärarutbildningen byggts ut under många år utan att det tillförts mer forskningsmedel har varit särskilt problematiskt för stora program med historiskt svag forskningsbas, som yrkeslärar-, förskollärar- och fritidslärarutbildningarna.

Ett annat område som behandlats styvmoderligt är vuxenutbildningen, som saknar egen utbildning och där forskningen är begränsad till i stort sett ett enda lärosäte trots att vuxenutbildningen i dag omfattar fler elever än gymnasieutbildningen. På dessa områden behövs strategiska satsningar från regeringens sida.

Upp till bevis

UKÄ:s utvärdering ger ett starkt stöd för en sammanhållen lärarutbildning. Högskoleministern behöver hålla fast vid detta, höja lärarutbildningens ersättningsbelopp och sätta fokus på en starkare koppling mellan de akademiska momenten och den verksamhetsförlagda utbildningen.

Det är upp till bevis nu, Matilda Ernkrans. Det är hög tid att stärka lärarutbildningen och den praktiknära forskningen.

Nämnda personer

Johanna Jaara Åstrand

Styrelseledamot Folksam liv
Lärare (Umeå uni. 1996)

Matilda Ernkrans

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i EU-nämnden, ledamot i partistyrelsen
fil. kand i statskunskap och sociologi (Örebro uni., 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024