Mer biodrivmedel kan hjälpa Sverige att nå klimatmålen och minska sårbarheten

Regeringen har slagit fast att klimatmålen ska nås. Den aviserade höjningen av reduktionsplikten är ett positivt steg på vägen samtidigt som frågetecken kring teknikaliteter behöver redas ut. Budgetpropositionen den 19 september blir därför viktig inte bara ur ett omställningsperspektiv, utan också ur ett trygghetsperspektiv då det är den första budgetpropositionen som presenteras efter Sveriges inträde i Nato.

Minska energisektorns sårbarhet

Nato slår fast att klimatomställningen ska integreras i annan politik, att organisationen ska vara ledande för klimatets säkerhetspolitiska dimension och uppnå klimatneutralitet senast 2050. Nato ska också bidra till en mindre sårbar energisektor och upphandla innovativa lågutsläppsteknologier från medlemsstaterna. Det är i linje med Försvarsberedningens krav på skyndsamt förbättrad försörjningsberedskap.

Transportsektorn behöver fokusera på en omställning till fossilfrihet för att uppnå klimatmålen, minska vår sårbarhet och leva upp till Natos krav. Utgångspunkten bör vara välbeprövade och lätthanterade lösningar. I första hand sådana där alla typer av fordon direkt kan skifta från fossilt till förnybart.

Om en mindre konvertering av fordonet räcker för omställningen är det värt att ta i beaktande. Vi bör förlita oss mindre på drivmedel och energibärare som främst kan nyttjas av nya fordon, är svåra eller dyra att lagra, kräver en ännu inte utbyggd infrastruktur eller en produktionsapparat som är på pilot- eller demonstrationsnivå. Utifrån detta är inhemskt producerade biodrivmedel och elektrobränslen viktiga för att stärka försörjningstryggheten.

Inför investeringsstöd

Det finns flera lärdomar att dra från reduktionsplikten. Utöver klimatkrav behövs investeringsstöd och stöd för riskminimering som utgår ifrån råvaror som finns att tillgå även i kris och krig. Exempelvis kan man använda sig av till rester som blir biogas, biodiesel och etanol eller elektrobränslen från inhemsk, fossilfri och decentraliserad elproduktion.

Enbart åtgärder som påverkar hela fordonsflottan kan ge tillräcklig effekt i tid.

Förutom bättre styrmedel behövs en snabb, EU- och Nato-gemensam harmonisering av förnybara drivmedel och elektrobränslen för transporter inom det civila samt inom totalförsvaret. Flera steg har tagits för att ersätta fossil diesel med förnybar HVO eller elektrobränslen, men mycket återstår för att få robusta och krissäkrade energibärare. Exempelvis tillåter standarden för jetbränsle endast 50 procent inblandning av förnybar jet – vilket ökar vår sårbarhet.

En ökad förståelse för biodrivmedlens betydelse för minskade utsläpp och sårbarheten innebär inte att vi avvisar elektrifieringen. Den behövs tack vare sin höga energieffektivitet och mycket låga klimatpåverkan, särskilt med Sveriges nästan helt fossilfria elproduktion.

Förnybara bränslen ökar tryggheten

Ur säkerhetsperspektiv är elektrifiering till gagn eftersom mångfalden säkras, förutsatt att fordonen kan laddas även om elnätet är utslaget. Eldrivna fordon kan också på sikt minska samhällets och elnätens sårbarhet genom vehicle-to-grid (V2G), där ett enda elbilsbatteri kan täcka ett hushålls elbehov en hel vecka men då måste lagstiftningen vara på plats och elnätet förberett.

Hållbara biodrivmedel och elektrobränslen är centralt både för att nå Natos krav på Sverige som medlemsland och EU:s klimatkrav. Enbart åtgärder som påverkar hela fordonsflottan kan ge tillräcklig effekt i tid. Som en positiv bieffekt slipper vi köpa utsläppsrätter eller betala EU-böter för miljardbelopp – pengar som gör bättre nytta i Sveriges omställning från sårbart och fossilt till tryggt och förnybart.