Debatt

MP: Sverige måste satsa mer på det civila försvaret

Sveriges totalförsvar är i obalans. För att balansera upp det vill Miljöpartiet att det satsas mer pengar på det civila försvaret. Det skriver Emma Berginger, försvarspolitisk talesperson (MP).

Ju mer det satsas på det militära försvaret utan att det samtidigt görs rejäla satsningar på det civila försvaret, desto större blir obalansen inom totalförsvaret, skriver Emma Berginger (MP).
Ju mer det satsas på det militära försvaret utan att det samtidigt görs rejäla satsningar på det civila försvaret, desto större blir obalansen inom totalförsvaret, skriver Emma Berginger (MP).Foto: Henrik Montgomery/TT
Emma Berginger
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Just nu förhandlar Försvarsberedningen förutsättningarna för Sveriges totalförsvar de kommande åren. De senaste åren har det militära försvaret stärkts kraftfullt med en fördubbling i anslag från 2020 till nu, från 60 miljarder till 120 miljarder kronor. Denna satsning har skett i enighet mellan alla partier. Även Miljöpartiet har sedan flera år stått bakom en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret, såväl gällande det militära som det civila försvaret.

Altingets gratis nyhetsbrev

Totalförsvar i obalans

Vi står bakom överenskommelsen från våren 2022 om att två procent av BNP ska avsättas till det militära försvaret så snart som det är möjligt. Men ju mer det satsas på det militära försvaret utan att det samtidigt görs rejäla satsningar på det civila försvaret, desto större blir obalansen inom totalförsvaret. Innan vi pratar om eventuella ytterligare satsningar på det militära försvaret måste satsningarna på det civila försvaret komma i kapp.

Miljöpartiet vill se ett totalförsvar i balans. För att det militära försvaret ska kunna fungera i händelse av höjd beredskap och ytterst krig krävs ett starkt civilt försvar som förmår skydda civilbefolkningen, hålla viktiga samhällsfunktioner igång och stötta det militära försvaret. Därför måste balansen mellan satsningarna på det militära och civila försvaret bli bättre.

Det krävs stora satsningar på det civila försvaret och krisberedskapen för att komma ikapp. Under den tid som det militära försvaret minskade i omfattning lades i princip det civila försvaret ner. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har bedömt att det skulle behövas runt 30 miljarder kronor per år för att stärka det civila försvarets förmåga. Det är stora belopp, samtidigt så vet vi att kostnaden för att inte förbereda samhället för att kunna stå emot kriser och i värsta fall krig är betydligt större.

Ekologiskt jordbruk mer robust

Miljöpartiet understryker vikten av att ha en bred syn på säkerhet. Hotbilden i dag är både bred och komplex. Såväl militära hot som icke-militära hot och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta både de militära hoten och andra hot som klimatförändringar och naturkatastrofer, pandemier och cyberangrepp. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig. I värsta fall på samma gång.

Det innebär att den beredskap vi bygger upp måste kunna hantera många olika typer av hot. Förmågan inom det civila försvaret bidrar också starkt till samhällets motståndskraft mot andra kriser än militära, till exempel mot naturrelaterade katastrofer i klimatkrisens spår.

En viktig del av att stärka det civila försvaret är att säkerställa en robust försörjningsberedskap. Miljöpartiet vill främja ekologisk och hållbar produktion av mat, säkra rent dricksvatten och skapa förutsättningar för att inhemsk produktion av drivmedel. På så sätt kan vi öka vår självförsörjning och minska vår sårbarhet gentemot hot och kriser. Ett ekologiskt jordbruk bedrivs utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Därmed är detta lantbruk mer robust i förhållande till konventionellt jordbruk som är beroende av dessa insatsvaror vilka måste importeras.

Skär inte ned på välfärden

Transporter är avgörande för att samhället ska fungera, även i kris eller krig. Men på grund av bristande investeringar i järnvägen kan man vara långtifrån säker på att tågen i Sverige går ens under fredstida förhållanden. I Ukraina har man trots pågående krig lyckats upprätthålla tågtrafiken, som många gånger de senaste åren har varit mer välfungerande där än i Sverige. Miljöpartiet kräver att järnvägsunderhållet prioriteras.

Innan vi pratar om eventuella ytterligare satsningar på det militära försvaret måste satsningarna på det civila försvaret komma i kapp.

I grunden handlar det om att vi behöver ha ett starkt och robust samhälle. Det civila försvaret bygger ytterst på att vi har ett samhälle och en välfärd som fungerar i fred. På så sätt har dessa funktioner bättre förutsättningar att ställa om till ett läge av höjd beredskap och krig. Därför ser Miljöpartiet med stor oro på hur den nuvarande regeringens nedskärningar drabbar vården, omsorgen och skolan.

En vård som håller på att gå sönder i fred kommer inte att klara av de utmaningar som ett krig innebär. Kan inte de som deltar i försvaret känna sig trygga med att barn samt äldre och sjuka anhöriga är trygga inom omsorg och skola kommer försvarsinsatsen försvagas. Därför är det viktigt att satsningarna på försvaret finansieras på ett sätt som inte innebär ytterligare nedskärningar inom välfärden.

Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt. Därför är det än viktigare att vi inser att det som krävs för att bygga ett tryggt, säkert och motståndskraftigt samhälle inte bara är mer resurser till det militära försvaret. Det är hög tid att det civila försvaret får de resurser som krävs för att vi ska nå ett totalförsvar i balans.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00