Debatt

MUCF: Civilsamhället spelar roll till vardags och i kris

Ett självständigt och starkt civilsamhälle är en avgörande grund för demokratin, skriver Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. 

”Många organisationer lider fortfarande av att man tappat medlemmar under pandemin, särskilt de som har lite äldre personer som målgrupp”, skriver debattören. 
”Många organisationer lider fortfarande av att man tappat medlemmar under pandemin, särskilt de som har lite äldre personer som målgrupp”, skriver debattören. Foto: Linnea Bengtsson/MUCF
Lena Nyberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

De senaste åren har civilsamhället stått för betydelsefulla insatser för de allra mest utsatta i samhället: under flyktingkris, pandemi, krig i vårt närområde och vid den ekonomiska kris som inflationen inneburit. Vid samhällskriser spelar civilsamhället ofta en extra viktig roll och bidrar till att minska de negativa konsekvenser som kriserna skapar. 

Organisationer som fick bidrag i samband med coronapandemin vittnar om att civilsamhällets insatser spelat en avgörande, ibland till och med livräddande, roll i en tid när samhällets allra mest utsatta drabbades ännu hårdare.

När insatser från offentliga aktörer inte räckte till och i vissa fall inte nådde målgruppen fanns civilsamhället på plats och bidrog i arbetet att möta behov.

Spelar en viktig roll

Ett viktigt exempel är människor som sökt skydd i Sverige för att fly undan kriget i Ukraina. Tack vare organisationer som Sveriges stadsmissioner, Svenska Röda Korset och många andra frivilligorganisationer har flyktingar fått hjälp med grundläggande behov som mat och kläder.

Civilsamhället ser ofta problem och behov långt tidigare än andra aktörer.

De har även fått erbjudanden om att delta i sociala aktiveter och hjälp att komma in i det svenska samhället. Utöver att hjälpa målgruppen direkt spelade civilsamhället en viktig roll i att samordna både svenska och ukrainska volontärer.

Många gånger kan civilsamhället bidra med insatser som ingen annan kan utföra. Föreningar når grupper av personer som den offentliga verksamheten inte når. De förmår bygga relationer med personer som tappat tilltron till samhällets andra insatser. Civilsamhället ser ofta problem och behov långt tidigare än andra aktörer.

Civilsamhället måste kunna stå redo 

Nu står vi inför mångfaldiga samhällsutmaningar och en av flera är frågan om beredskap som kommit högt upp på dagordningen. Då är det viktigt att olika sektorer, inklusive civilsamhället, samarbetar effektivt för att stärka vårt samhälles motståndskraft.

Civilsamhället är en kraft, en resurs, att räkna med och behöver få förutsättningarna att verka på sikt för att kunna stå redo när krisen kommer. Under lång tid har civilsamhället både varit en viktig röst och även en del i att utveckla samhället och driva förändringsprocesser som inte alltid varit självklara hos offentliga aktörer. Civilsamhället skapar sociala mötesplatser och motverkar att människor i olika åldrar blir ofrivilligt ensamma.

Villkoren för civilsamhället har på flera punkter blivit svårare. Försämrade ekonomiska förutsättningar och kortsiktiga villkor leder till ett svagare civilsamhälle och det gör det svårare för olika grupper att engagera sig. Många organisationer lider fortfarande av att man tappat medlemmar under pandemin, särskilt de som har lite äldre personer som målgrupp. Detta innebär att de behöver stöd så att de kan rekrytera tillbaka de medlemmar som försvann under pandemin och locka nya för att stärka civilsamhället. När ekonomiska utmaningar leder till ett svagare civilsamhälle blir det också svårare för olika grupper att engagera sig. Då finns det en risk att viktiga röster i samhällsdebatten går förlorade. Hot och hat mot förtroendevalda och ett krympande debattutrymme motverkar också att människor engagerar sig.

Grunden till demokratin 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, undersöker varje år villkoren för ideella föreningar. Årets rapport visar att föreningar påverkats negativt av det försämrade ekonomiska läget i Sverige. Den visar också att höga elpriser och minskade bidrag från offentlig sektor har varit utmanande för en femtedel av föreningarna.

 

Altingets gratis nyhetsbrev

Ytterligare ett problem är medlemstappet som skedde under pandemin. Men trots upplevelser av bristande medlemsengagemang så anger 71 procent av föreningarna att det är tillräckligt många som är intresserade av att engagera sig och delta för att de ska kunna bedriva verksamhet de kommande åren. De särskilda medel som regeringen avsatt för att stimulera ett ökat engagemang är ett viktigt tillskott men kompenserar inte besparingar och kostnadsökningar som drabbat många organisationer.

Det är tydligt att civilsamhället spelar en betydande roll i att hantera olika typer av kriser, både på lokal och nationell nivå. Ett självständigt och starkt civilsamhälle utgör en del av grunden för demokratin. Långsiktiga och goda villkor för civilsamhället är ett viktigt sätt att säkra demokratin och att skapa beredskap i de utmaningar som samhället har.

Nämnda personer

Lena Nyberg

Generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Juridik

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024