Naturvetarna: Ge väljarna en klimatpolitik baserad på fakta

Det har stormat kring regeringens klimatpolitik. Nu är frågan åter i hetluften inför EU-valet som stundar inom knappt en månad. Det finns ett starkt stöd hos allmänheten att bedriva en politik baserad på forskning och vetenskap, även om det krävs åtgärder som går emot folkviljan. Här finns en chans att visa ledarskap.

Politiker behöver lyssna på experterna

Klimat och miljö toppar listan över de viktigaste frågorna för väljarna inför EU-valet, enligt en ny mätning. Svenska folket tar klimatförändringarna och behovet av omställning på allvar. Det ger politiken goda förutsättningar att göra detsamma och visa ledarskap.

Fackförbundet Naturvetarna har frågat svenska folket i en opinionsundersökning vad de anser krävs för att hantera samhällsutmaningar som klimatförändringar, pandemier och energifrågan och vilka förväntningar de har på politiska beslutsfattare.

Resultatet visar att nästan nio av tio anser att det är viktigt att klimatpolitiken är förankrad i forskning och vetenskap. Och knappt åtta av tio uttrycker att politiker bör lyssna på experter även om de åtgärder som föreslås skulle vara impopulära bland väljarna.

Tre av fyra svenskar vill att regeringen ökar investeringarna i forskning och högre utbildning för att vi ska kunna hantera samhällsutmaningar som klimathot, pandemier och energifrågor. Av undersökningen framgår även att två tredjedelar anser att svenska politiker ska ta en ledande roll i klimatfrågan inom EU.

Stark drivkraft att ställa om

Intresset för att själv bidra till omställningen är stort. Sex av tio är villiga att göra förändringar i sitt arbetsliv för att bidra till en grön omställning av samhället, och två av tre respondenter ser naturvetenskap och teknik som nyckelkompetenser för det arbetet. Störst är intresset bland kvinnor och i gruppen 18-34 år.

Unga har ett starkt engagemang i den här typen av frågor, det ser vi också när vi gör undersökningar som riktas till våra medlemmar. Men även de som är etablerade på arbetsmarknaden vill göra skillnad. Här är det viktigt att samhället fångar upp den samlade drivkraft som finns.

Vi behöver stärka kunskapen om naturvetenskap.

Vi har också frågat riksdagens ledamöter vilka källor de använder sig av för att fatta relevanta klimatstrategiska beslut och vilken nivå de anser är viktigast för att hantera klimatomställningen. Vi fick 202 svar. Merparten uppger att de främst tar del av forskning och lyssnar på experter samt näringslivet medan knappt tre av tio värdesätter rapporter från miljöorganisationer.

Sex av tio ledamöter uppger att de lyssnar mest på experter när politiska förslag är impopulära men forskarna är överens om vad som krävs. Men två av tio lyssnar mer på de egna väljarna. Detta är vanligare bland män, yngre och de som sitter i regeringsunderlaget.

Arbetsgivare efterfrågar grön kompetens

De flesta riksdagsledamöter anser att klimatomställningen hanteras mest effektivt genom internationellt samarbete i EU och FN. Relativt få, två av tio, anser att klimatstrategiska beslut fattas mest effektivt på nationell nivå. Och endast fem procent ser kommunerna, som ansvarar för att genomföra klimatpolitiken, som den mest effektiva nivån för att hantera klimatomställningen.

Efterfrågan på grön kompetens har vuxit lavinartat de senaste åren, såväl organisationer som företag konkurrerar om förmågorna. Glappet mellan de som har efterfrågad kompetens och antal utbildade växer årligen. Att regeringen tar fram en STEM-strategi för att öka fokus på de här frågorna ligger helt i linje med detta.

I en tid när fakta relativiseras och manipuleras är det viktigare än någonsin att värna vetenskapen och basera politiken på forskning och fakta. Vi behöver stärka kunskapen om naturvetenskap. Grunden läggs i skolan.