"Norden bidrar till växande marknad för gröna obligationer"

Av: Páll Tómas Finnsson

Green Growth the Nordic Way, Nordiska rådet

Parisavtalet understryker vikten av att ”tillhandahålla snabbt och nödvändigt ekonomiskt, tekniskt och kapacitetsbyggande stöd” från de utvecklade ländernas sida. På COP21 identifierades gröna obligationer som ett centralt instrument för att öka mängden investeringar som genererar låga utsläpp och stark tillväxt.

– COP21 visade på en stark vilja från det globala samfundet, även från den finansiella sektorn, att göra det som krävs för att uppnå klimatmålen, säger Lars Eibeholm, vice vd och finansdirektör på Nordiska Investeringsbanken (NIB).

Världsbanken emitterade de första gröna obligationerna år 2008, med stöd av SEB. 2015 avkastade marknaden för gröna obligationer rekordartade 41,8 miljarder US-dollar, vilket gav ett sammanlagt värde på 100 miljarder US-dollar.

– Vår idé var att skapa ett finansiellt instrument som skulle göra det möjligt för institutionella investerare att låta hänsyn till klimatförändringarna ingå i deras traditionella portföljer, säger Christopher Flensborg, chef för hållbara produkter och produktutveckling på SEB.

Skillnaden mellan en grön obligation och en vanlig obligation är att emittenten har satt upp ett ramverk för att säkerställa att medlen från obligationerna används till klimatfokuserade och miljövänliga projekt. Av de gröna obligationerna med ett värde på 100 miljarder US-dollar har 44 emitterats under ramverk som utvecklats i samarbete med SEB.

Nordiska Investeringsbanken väntas fördubbla emitteringen av gröna obligationer

Sedan 2011 har Nordiska Investeringsbanken (NIB) emitterat gröna obligationer till ett värde av cirka 1,5 miljarder euro, och banken räknar med att denna summa kommer att fördubblas under de kommande åren.

– Vårt löfte till investerarna som köper NIB:s miljöobligationer är att medlen från obligationerna används till specifika gröna investeringar som främjar miljön, säger Eibeholm. Alla projekt måste uppnå en miljövinst på minst 30 procent, mätt i koldioxidutsläpp, för att kunna beviljas finansiering.

– I slutändan är investerarna ute efter avkastning. Om en koldioxidskatt infördes skulle det innebära att aktörer med höga koldioxidutsläpp och de som inte har investerat i grön teknik får högre produktionskostnader och därmed en högre risk. Investerarna tar redan med detta i beräkningen, säger han.

Norska CICERO, Center for Climate and Environmental Research i Oslo är ledande leverantör av oberoende expertbedömningar av de ramverk som satts upp av emittenten. Dessa ytterligare bedömningar görs för att bekräfta att de gröna obligationerna verkligen finansierar gröna projekt.

– Ur en investerares synvinkel är klimatförändringar en risk, det vill säga en regleringsrisk eller en risk för kostnader kopplade till klimatförändringarna. Vår bedömning visar hur väl positionerat ramverket är i detta riskscenario, säger Harald Francke Lund, seniorrådgivare på CICERO.

Nordiskt åtagande om klimatinvesteringar

I ett gemensamt uttalande på COP21 åtog sig de nordiska regeringarna att vidareutveckla finansiella ramverk för att dra nytta av kommersiellt hållbara klimatinvesteringar i utvecklingsländer.

Enligt uttalandet ”kommer fokus att ligga på att använda klimatfinansiering för att främja marknadsbaserade lösningar på utmaningarna med klimatförändringarna liksom på att bygga upp kunskaperna och tilliten hos privata investerare i syfte att dra nytta av investeringar i klimatprojekt från den privata sektorns sida”.