Nu krävs krafttag för att öka antalet svenska EU-tjänstemän

Den 9 juni valdes 21 svenska ledamöter som ska representera oss i Europarlamentet de kommande fem åren. En orolig omvärld med krig i vårt grannskap och i Mellanöstern, accelererande klimatförändringar och ett Europa som har allt svårare att klara den globala konkurrensen gör att vårt EU-samarbete och våra blivande Europaparlamentarikers uppgifter sällan har varit viktigare.

Det finns dock en annan grupp svenskar i Bryssel vars uppgifter också är helt centrala: de svenska EU-tjänstemännen. I kommissionen arbetar de exempelvis inom olika generaldirektorat (motsvarande svenska departement) och har till uppgift att planera, utarbeta och förslå ny EU-lagstiftning. De spelar en avgörande roll för att sätta agendan för EU-samarbetet. Dock har antalet svenskar inom EU-institutionerna de senaste åren konsekvent minskat, en trend vi är djupt oroade över.

Spelar tjänstemännens nationalitet verkligen någon större roll kan man fråga sig? Ja, det finns tre huvudsakliga skäl, anser vi, varför det är av yttersta vikt att öka antalet svenskar i EU-systemet. För det första är det viktigt med en jämn representation från alla EU-länder för att kunna skapa en värdegrund som speglar alla invånare.

En viktig brygga 

För det andra utgör svenska tjänstemän en viktig brygga mellan EU-kommissionen och olika svenska aktörer – vare sig dessa kommer från civilsamhället, offentlig eller privat sektor. Det är helt enkelt lättare att ta kontakt med en svensk som förstår de svenska förutsättningarna inom ett politikområde och därmed bakgrunden till de frågor eller positioner som svenska aktörer för fram.

För det tredje ger det ett viktigt ökat svenskt inflytande om de svenska särskilda förutsättningarna redan är omhändertagna i de lagförslag som läggs fram.

Antalet svenskar minskar 

Från en redan låg nivå minskar dock antalet svenskar i EU-systemet i allt större takt. Orsaken är främst pensionsavgångar bland de svenska tjänstemän som började arbeta i institutionerna i samband med Sveriges inträde 1995. I exempelvis EU-kommissionen ligger andelen svenskar idag på 1,6 procent – en siffra som borde vara 2,7 procent (eller ytterligare 350 svenskar) – för att Sverige ska vara rimligt representerat utifrån sin storlek i EU.