Debatt

Orimlig hyressnurra när staten hyr av staten

Det är mer rationellt och logiskt att staten tar det fulla ansvaret för sina verksamheter där det bedrivs statlig verksamhet, skriver Robert Stenkvist, riksdagsledamot (SD).

Hyreshöjningar kan också medföra att underhåll eller verksamhetens kvalitet eroderas med tiden, och det är väl exakt det som hänt med Naturhistoriska riksmuseet, skriver debattören.
Hyreshöjningar kan också medföra att underhåll eller verksamhetens kvalitet eroderas med tiden, och det är väl exakt det som hänt med Naturhistoriska riksmuseet, skriver debattören.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Robert Stenkvist
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

På sista tiden har det i media uppmärksammats att vissa av statens fastigheter har ett eftersatt underhåll, på vissa håll är underhållet till och med svårt eftersatt, som byggnaden vilken drivet Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Andra byggnader som uppmärksammats är till exempel Operan, som nu skall renoveras för en stor summa pengar.

Modellen som används för att driva dessa fastigheter – som i grunden ägs av staten – är att verksamheten hyr fastigheten av statliga bolag som Statens fastighetsverk eller Akademiska hus. Ibland används även modifierade modeller av denna grundprincip.

I grunden får verksamheten statliga pengar för att sedan i form av mer eller mindre rimlig hyra betala tillbaka samma statliga pengar till staten. Den är således en rundgång med samma pengar.

Att statlig verksamhet inte bedrivs i för stora lokaler kan också regleras genom till exempel myndighetsbeslut.

Modellen infördes företrädesvis under 1990- och 80-talet. Orsakerna sades vara att statlig verksamhet inte skulle bedrivas i onödigt stora eller dyra fastigheter. Även om det finns en klar poäng med att verksamheter inte skall använda större och dyrare lokaler än vad som är nödvändigt, så har den nuvarande modellen klara brister.

Att statlig verksamhet inte bedrivs i för stora lokaler kan också regleras genom till exempel myndighetsbeslut.

En rundgång av pengar

Hyresmodellen för statlig verksamhet är i grunden en formidabel rundgång av pengar således, där staten också kan höja bidragen med ena handen och ta tillbaka generöst tilltagna bidrag genom hyreshöjningar med andra handen. Detta sker också, speciellt inom den akademiska världen med alla våra högskolor. Hyreshöjningar kan också medföra att underhåll eller verksamhetens kvalitet eroderas med tiden, och det är väl exakt det som hänt med Naturhistoriska riksmuseet.

Det är mer rationellt och logiskt att staten tar det fulla ansvaret för sina verksamheter där det bedrivs statlig verksamhet. Staten låter verksamheten bedriva sina samhällsnyttiga verksamheter i de egna lokalerna, samtidigt som en myndighet ser till att underhåll och eventuella renoveringar sköts på ett ansvarsfullt sätt. För detta ändamål har vi redan en myndighet, Statens fastighetsverk, som i detta fall skulle få en ändrad arbetsbeskrivning.

Administrationen kan minskas

En del administration borde kunna minskas då rundgången på de statliga pengarna stoppas. Om någon verksamhet har för stora eller onödigt dyra lokaler ska detta kunna justeras med politiska beslut. Med det sagt så är det otänkbart att bedriva annan verksamhet än den befintliga i många av statens fastigheter som till exempel museer och operahuset.

På grund av ovanstående borde det utredas om en ny linjär modell för statens fastigheter inte är mer rationell.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024