Överblick: Covidsmittan ökar i Europa och Ivo flaggar för plats- och personalbrist

Coronafallen ökar igen i delar av Europa, rapporterar Svenska dagbladet. Såväl i Tyskland som i Storbritannien har smittotalen tagit språng uppåt sedan början av mars. Hans Kluge, chef över Europaregionen på Världshälsoorganisationen (WHO), sa nyligen att många länder har gått från allt för drastiska åtgärder till att häva samma åtgärder allt för snabbt.  

Niklas Arnberg, professor i virologi, ser i nuläget ingen anledning till oro.

– Vi klarar av det här. Sjukvården klarar av det här. Man kan vara orolig för att det dyker upp någon ny variant som vaccinet skyddar sämre mot, men i nuläget så kommer vi få minskad smitta i takt med att vi rör oss mot sommaren. Så även om det kickat tillbaka lite uppåt i vissa delar av världen nu så är det ändå under kontroll här i Sverige, säger han till Svd.

Ivo-kartläggning

Samtidigt uppger Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) att det råder brist på såväl vårdplatser som vårdpersonal inom vården i Sverige. Ivo har sedan januari arbetat med en nationell tillsyn av vården i Sverige, och efter att ha gått igenom svaren från landets 21 regioner är myndighetens slutsats att minst 18 av dem har brist på disponibla vårdplatser. En av anledningarna är att det råder brist på vårdpersonal. Alla 21 regioner har uppgett att de saknar vårdpersonal och att de inte ser någon ljusning på den fronten inom de närmaste åren.

– Det blir en ökad risk för patienten och en ökad risk för vårdskador, säger Peder Carlsson, avdelningschef vid Ivo till TT/Svd.

Putins sämsta beslut

USA:s tidigare försvarsminister Leon Panetta säger till SR Ekot att om Sverige och Finland skulle ansöka om medlemskap i Nato, så skulle de nuvarande medlemmarna behöva ge Sverige säkerhetsgarantier under en övergångsperiod.

Panetta säger också att Putin tog sitt livs sämsta beslut när han invaderade Ukraina.

EU-direktiv snabbar på process

Migrationsverket uppger att de är mycket snabbare nu än vad de var under flyktingmottagandet 2015. Anledningen är EU:s massflyktsdirektiv, som innebär att flyktingarna omgående ska erbjudas tidsbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd. Generaldirektör Mikael Ribbenvik säger till SVT att processen nu tar en vecka. 2015 kunde den ta 17 månader.

FHM backar om Tegnell

Folkhälsomyndigheten backar från uppgiften om Anders Tegnells nya toppjobb på WHO. De har missförstått.

– Vi trodde det var klart, och det var det inte. Vi beklagar det. Det är en längre process att få det klart än vad vi trodde, säger FHM:s presschef Christer Jansson till Expressen TV.