Överblick: Regeringen föreslår fler sanktioner och S är oeniga om Nato

TT rapporterar att Ukraina under måndagen skrev på EU-ansökan. Bilderna på president Volodymyr Zelenskyj som skriver under ansökan om EU-medlemskap, kom några timmar efter att Zelenskyj vädjat till EU om att få omedelbart medlemskap.

Trots att vissa länder som Slovenien, Slovakien och Tjeckien har stöttat Ukrainas linje om ett snabbspår till medlemskap, så har de största länderna i EU mött landets krav mer skeptiskt. 

– Ukraina är en del av det europeiska huset och vi vet att många ukrainare vill ha närmare band till EU. Men att gå med i EU är inget som kan göras på några månader, säger Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock under en pressträff. 

Regeringen föreslår skärpta sanktioner

Under morgonen höll EU-minister Hans Dahlgren en pressträff angående Rysslands invasion av Ukraina. Syftet var att regeringen vill med hjälp av EU besluta om fler sanktioner mot Ryssland och fler stödinsatser till Ukraina, enligt TT.

Utöver sanktioner, vill regeringen se ett avskaffande av ”gyllene pass” som vissa länder ger ut, då ryssar med det kan köpa till sig ett visum. Regeringen vill också begränsa Rysslands möjligheter att delta i internationella organisationer och internationella idrottsevenemang. 

– De måste slå hårdare och bredare mot det ryska toppskiktet, säger Hans Dahlgren i en pressträff angående sanktioner gentemot Ryssland. 

S oeniga om Nato

Flera socialdemokratiska debattörer har ändrat åsikt i Nato-frågan, det rapporterar Expressen. Sedan konflikten i Ukraina startade, har frågan aktualiserats mer och mer. Diskussioner om en så kallad Natooption har bland annat skapat åsiktsskiljaktigheter i partiet.

Magdalena Anderssons linje är tydlig – ingen Natooption. Men inom partiet öppnar både Daniel Färm från Aktuellt i politiken och Daniel Suhonen från Reformisterna upp idéen om en Natooption.

– Jag tillhör de som alltid varit motståndare till Nato, inte för att jag är rädd för Nato, utan för att jag tror att det har gynnat svensk säkerhetspolitik att vi inte är med. Men i det här läget kan till och med jag känna att en tanke föds, att det kanske vore läge att likt Finland ha en Natooption, säger Daniel Suhonen till Expressen.

Skolan blir viktigaste valfrågan

I en enkät av Ekot som skickats ut till partiernas kommunala företrädare runt om i Sverige, så uppger en majoritet att skolan troligtvis blir en viktig valfråga. Liberalernas företrädare prioriterar frågan mest, men även inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har skolfrågan blivit högst prioriterad. 

43 procent av kommunens utgifter läggs i snitt på skola och barnomsorg. Men i Habo kommun som har en relativt ung population, tar skola och barnomsorg upp hela 59 procent. 

– Har du ingen fungerande skolpolitik får du ingen fungerande integration. Har du ingen fungerande skolpolitik så kommer inte demokratin och källkritiken att fungera. Har du ingen fungerande skolpolitik kommer inte näringslivet få de personer som de vill ha. Allting börjar i skolan, säger Anders Rickman (L) gruppledare i Habo till SR.