Överblick: SKR kritiska till krigsplacering och regeringens stödpaket kan finansiera Putin

En fjärdedel av kommunerna har krigsplacerat sin personal, det rapporterar Sveriges Radio. Personal som blir krigsplacerad har allmän tjänsteplikt, vilket innebär att personalen måste utföra sina arbetsuppgifter trots att det är krig.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) är kritiska till krigsplaceringar. SKR menar att höjd beredskap redan innebär allmän tjänsteplikt och att det inte finns någon poäng i att detaljplanera kommunpersonalens krigsplacering. 

– I grund och botten innebär allmän tjänsteplikt att alla som jobbar i kommunerna ska gå till jobbet vid höjd beredskap. Det finns ingen poäng att detaljplanera vilka personer som ska registreras hos Plikt- och prövningsverket. Allmän tjänsteplikt omfattar all personal, säger Markus Planmo på SKR till SR. 

Lågt med krigsresurser till kommunerna

I takt med att Sverige ökar krigsberedskapen så känner kommunerna sig bortprioriterade. Expressen rapporterar att regeringens löfte om att öka budgeten till totalförsvaret, inte når kommunerna. Camilla Asp, överdirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) medger att kommunerna fått för lite pengar.

– Vår bedömning är att de behöver mer resurser för den krishanterande delen. Man har inte glömt bort kommunerna, men sedan 2015 har vi ett arbete med att utveckla det civila försvaret och där har vi medvetet börjat med myndigheterna och stärkt upp deras förmåga först, säger Camilla Asp till Expressen.

Svensk vård bristfällig i krig

Socialstyrelsen släppte en rapport redan för ett år sedan som visade att den svenska sjukvården var dåligt förberedd för krig, det skriver Dagens Nyheter. Enligt rapporten behövs fler transporter för att köra skadade och en planering för sjukhusen, då sjukhus blivit en vanligare måltavla.

Taha Alexandersson är tillförordnad beredskapschef på Socialstyrelsen och enligt henne bör mer vårdpersonal anställas. Men Taha Alexandersson säger också att vården behöver fylla på med läkemedel och material, då det kan vara en bristvara, något som märktes redan under pandemin. 

– Svensk hälso- och sjukvård är bland de bästa sjukvårdssystemen i världen, vi är ett rikt land, med kompetent sjukvårdspersonal och massa resurser. Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger Taha Alexandersson till DN.

Stödpaket riskerar hjälpa Putin

I går presenterade regeringen sitt stödpaket som bland annat innehöll sänkt bensin- och dieselskatt. Nationalekonomen Lars Calmfors berättade däremot i Ekot att regeringens stödpaketet kan indirekt finansiera kriget.

– När vi sänker skatten håller vi uppe efterfrågan på olja som exporteras från Ryssland. Då kan Ryssland ta ut högre priser och då bidrar vi till att finansiera kriget. Det vi gör har ganska liten effekt på världsmarknadspriset och på de priser Putin kan ta ut. Men om alla agerar på det här sättet, bidrar vi i hög grad till rysk krigsfinansiering, säger Lars Calmfors till SR.

Lars Calmfors föreslår i stället att Sverige borde höja importavgifter och tullar på rysk export, vilket han menar skulle tvinga ner priserna på ryska varor och hindra oss från att finansiera kriget.