Överblick: Sverige kan skicka mer vapen och förhandlingar går framåt – men inte i mål

I gårkväll kom signaler från Försvarsberedningen att förhandlingarna om att stärka försvaret går framåt. Men de blev inte klara i tid. Det som förhandlas mellan regeringen och oppositionen är hur mycket pengar som ska satsas redan i år och hur långsiktig uppgörelsen ska vara.

– Jag tycker att vi gör framsteg och mitt hopp finns kvar, men vi är inte klara, säger Allan Widman, Liberalernas försvarspolitiska talesperson, till DN.

– Regeringen har lyssnat in och förflyttat sig i rätt riktning sedan i fredags, men det är fortfarande saker som återstår. Ingenting är klart förrän allt är klart. Vi får se om vi går i mål i morgon. Det finns en tydlig önskan runt bordet att hitta en bred parlamentarisk lösning, säger M-företrädaren Pål Jonson.

Kan skickas mer svenska vapen

I måndags klubbades ytterligare sanktioner mot Ryssland av Europeiska rådet, där EU:s stats- och regeringschefer ingår.

Nu berättar statsminister Magdalena Andersson att EU-länderna är överens om att fortsätta stötta Ukraina militärt och humanitärt. Hon utesluter inte heller att Sverige kan skicka mer vapen till Ukraina.

– Det finns ju nu resurser i den europeiska fredsfaciliteten. Och där finns stora resurser för att kunna stötta Ukraina vidare med vapen. Jag utesluter inte ytterligare vapenstöd från Sverige. Och flera av mina kollegor uttrycker sig på liknande sätt, säger hon under pressträff enligt SVT.

Pressade kontor

Migrationsverkets personal larmar nu om en pressad arbetssituation och en oro för att inte klara sitt uppdrag. Flyktingvågen från Ukraina gör att Migrationsverket måste skala upp verksamheten snabbt, men på vissa kontor uppger personal att de nästan jobbar ihjäl sig.

– Personalen kan inte fortsätta jobba så hårt som de har gjort de senaste veckorna, det är inte hållbart, säger Anna Ahnlund, sektionsordförande för fackförbundet ST inom Migrationsverket i region Syd, till SVT.

Tidigare höjning av räntan

Riksbanken har fått tänka om då inflationen har rusat och blivit alldeles för hög. Detta kan nu påverka när reporäntan kommer att höjas. Genom att höja eller sänka reporäntan försöker Riksbanken motverka svängningar i konjunkturen så att inflationen går i linje med inflationsmålet.

– Vi hade räknat med att det skulle dröja till 2024 – men nu får vi räkna om och det innebär rimligtvis att räntehöjningarna kommer tidigare, säger riksbankschef Stefan Ingves till P4 Halland.