Överblick: Sverige skonat från omikronfall och riksdagsledamöterna får höjt arvode

Omikron står för nära hälften av coronafallen i London och i fredags rapporterade danska smittskyddsinstitutet SSI över 1 200 nya fall av varianten. I Sverige har totalt endast 16 fall av varianten rapporterats, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten.

Nu menar flera experter att Sveriges låga omikronantal kan ha att göra med den höga smittspridning vi sett tidigare under pandemin, skriver Aftonbladet.

– En förklaring kan vara att vi har haft en omfattande smittspridning tidigare och att det finns en större andel unga som ännu inte vaccinerats, men som har immunitet nu, säger Emma Frans, forskare i medicinsk epidemiologi, till tidningen.

Men förr eller senare kommer omikron få en ordentlig spridning även i Sverige, menar Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, under måndagens Aktuellt-sändning.

– Jag skulle absolut inte bli förvånad om vi för höra om en ganska kraftig ökning av bekräftade omikronfall i veckan som kommer.

Riksdagsledamöterna får mer pengar

Riksdagens arvodesnämnd har beslutat att höja ledamöternas arvoden från och med årsskiftet, skriver Altinget.

En riksdagsledamot tjänar i dag 69 900 kronor i månaden. Det nya arvodet kommer ligga på 71 500 kronor – en ökning på 1 600 kronor.

Nämnden har främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden.

Skolministern: ”Skolkoncernerna behöver inte darra”

I en intervju i Dagens Nyheter berättar skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) om hur hon ska sätta stopp för vinstuttaget i friskolorna.

Axelsson Kihlblom säger att hon är för fristående skolor och ett fritt skolval, men att det handlar om vem som ska få driva och äga dem.

– Vill vi att kriminella ska göra det? Främmande makt? Okända ägare på en börs? säger skolministern till DN.

– Jag tror inte att skolkoncernerna behöver darra. Men har man investerat i ett skolsystem som är djupt orättvist och tänker sig göra vinst på en viss grupp av elever, ja då ska man fundera på om det finns annat att investera i.

Olikheter i bedömningen av omvårdnadsbidraget

När familjer ansöker hos Försäkringskassan för det nya omvårdnadsbidraget riskerar de att få olika bedömningar, trots att deras barn har liknande funktionsnedsättningar. Det visar Inspektionen för Socialförsäkringens (ISF) nya rapport, enligt Ekot.

Olikheten i bedömningarna beror enligt rapporten på att det saknas nationella riktlinjer för vad som är ett normalt föräldraansvar.

– Vi förstår att det inte är enkelt att ta fram nationella riktlinjer om föräldraansvaret. Men vi menar ju att alternativet är sämre, säger Maria Gustavsson, projektledare på ISF, till Ekot.

– Regeringen lägger det här i knäet på de enskilda försäkringsutredarna att själva reda i den här komplicerade frågan. Då är det ju bättre att man tar fram ett enhetligt stöd.

Rapporten lämnas in till regeringen i dag.