Regeringens nya lönekrav är ett angrepp på den svenska modellen

Kompetensförsörjning är en stor utmaning för besöksnäringen. Trots detta försvårar Tidöpartierna kraftigt arbetskraftsinvandring till bland annat besöksnäringens bristyrken och hotar dessutom den svenska modellen. Det är sant att Sverige har stora utmaningar med integrationen, men politiken måste göra skillnad på asylinvandring och arbetskraftinvandring. Att en person från ett annat land kommer i arbete från dag ett är inte ett samhällsproblem.

Svenska modellen sätts ur spel

Den 1 oktober 2023 tog Tidöpartierna det första steget genom att höja försörjningskravet från 13 000 kronor per månad till 27 360 kronor. Nu har man tagit det andra steget och inför ett nytt lönekrav för arbetskraftsinvandrare på motsvarande medianlönen 34 200 kronor. Vi menar att detta är fel väg att gå. Det behöver i stället vara kollektivavtal som gäller.

Det nya lönekravet är ett angrepp på den svenska modellen. Att det är parterna på arbetsmarknaden som ansvarar för lönebildning har tjänat Sverige väl under lång tid. Nu väljer Tidöpartierna att på politisk väg göra ett ingrepp vilket riskerar att sätta den svenska kollektivavtalsmodellen ur spel. Vi delar uppfattningen att försörjningskravet på 13 000 kronor var orimligt. Däremot är ett rimligt grundläggande krav att den som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare ska ha minst den kollektivavtalade minimilönen för en heltidsanställd. Det centrala är att den svenska modellen bevaras och att det är kollektivavtalen som utgör tryggheten.

Det nya lönekravet är ett angrepp på den svenska modellen.

Att hindra arbetskraftsinvandring med motivet att dessa arbeten ska utföras av de som är arbetslösa i Sverige bygger på en föreställning som saknar förankring i verkligheten. Hade det varit så enkelt hade problemet nämligen varit löst för länge sedan. Det finns ingen seriös arbetsgivare som väljer att anställa någon från andra sidan jordklotet, med all den byråkrati och praktiska utmaningar det innebär, om de hade hittat den arbetskraften i Sverige eller EU. Arbetslösheten i Sverige åtgärdas inte med att hindra människor från att komma hit och jobba i ett bristyrke utan genom kraftfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder och genom kompetensutveckling.

Öka kontroller och skärp påföljderna

I stället riskerar detta att bli fel på flera sätt. Försvårandet av arbetskraftsinvandring kommer göra det ännu svårare att anställa till exempel kockar, arbetsledare, receptionister och en lång rad andra nyckelfunktioner. Det i sin tur kommer göra att en lång rad andra jobbmöjligheter kommer att gå om intet. En utebliven möjlighet att anställa en kock innebär också uteblivna möjligheter att anställa personal med andra viktiga yrken som till exempel serveringspersonal.

Självklart ska all form av arbetsrelaterat fusk, missbruk eller utnyttjande mötas med kraftiga reaktioner från samhället. Fusk och missbruk slår inte bara mot systemet som sådant utan också mot alla seriösa aktörer som då möter osund konkurrens. Men fusk åtgärdas bäst genom ökade kontroller och skärpta påföljder – inte genom att hindra människor att komma till Sverige, arbeta och bidra till samhället.

Tidöpartierna behöver helt tänka om i frågan om arbetskraftsinvandring. Nuvarande politik hotar jobb och arbetstillfällen samt försvårar företagens möjligheter att bedriva sina verksamheter.