Replik: Sverige bör följa Tysklands goda exempel

Linus Lakso och Katharina Luhr skriver i Altinget att Sverige varken har en nationell plan för energieffektivisering eller tillräckliga offentliga stödåtgärder för detta ändamål. Om detta stämmer befinner sig Sverige i samma situation som vårt hemland Norge.

Men genom en kartläggning i alla EU-länder av stödåtgärder för energieffektivisering inom byggbranschen har vi funnit resultat som överraskar och bör inspirera till åtgärder både i Sverige och Norge. Vi tar oss till Tyskland.

Den tyska regeringen införde principer och mål enligt energieffektiviseringsdirektivet redan innan direktivet antogs. Motivet var att Tyskland annars inte skulle uppnå de fastställda klimat- och energimålen. Alla departement, delstater och offentliga institutioner, myndigheter och företag måste nu minska sin energianvändning med två procent årligen – annars utdöms böter.

Bästa stödpaket någonsin

Tyskland måste ha etablerat den mest stimulerande stödpaketen för energieffektivisering i byggnader genom tiderna. Att minska energianvändningen i byggnader är helt avgörande eftersom byggnader står för 40 procent av Europas energianvändning och 36 procent av alla utsläpp. Små och medelstora tyska företag kan erhålla 8 000 euro för att täcka energikartläggningen och 6 000 euro för energirådgivning per byggnad.

Alla företag kan få 15 till 50 procent av investeringen i energieffektivisering täckt av staten genom den så kallade BEG-ordningen, som endast gäller energieffektivisering inom byggnader. Programmet finansieras med 12,5 miljarder euro i statsbudgeten för 2023. Byggnadsägare – och förvaltare – erhåller även ett mycket fördelaktigt lån (0,64 procents ränta) som minskas baserat på dokumenterad procentuell energireduktion.

Sedan kommer vissa alltid peka på att majoriteten av kraftproduktionen i Norge och Sverige är förnybar. Därför är jämförelsen med Tyskland inte relevant.

Men vi har också erfarit elbrist efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Och myndigheter både i Norge och Sverige förutspår närstående effektunderskott som resultat av stora energibehov kopplade till den gröna omställningen.

Sverige också ambitiösa

Sverige har antagit ett ambitiöst mål för energieffektivisering: 50 procents minskning till 2030 jämfört med 2005 (mätt i tillförd energi, justerat för BNP). Enligt utkastet till uppdaterad nationell energi- och klimatplan för Sverige, som regeringen skickade till EU-kommissionen den sjunde juli i år, ligger Sverige inte i linje med att uppnå denna målsättning – även om en aktuell status på 35 procents minskning är imponerande.

Forskningsinstitutet SINTEF har samtidigt beräknat potentialen för energibesparingar i norska byggnader till 23 terawattimmar. Vi har inte liknande siffror för Sverige, men det är helt klart inte lägre. En energireduktion inom byggnader av en sådan omfattning skulle starkt bidra till att förverkliga Sveriges fastställda energimål. Det är synd att Sverige inte har stödåtgärder för kommersiella lokaler eller flerbostadshus.

Utmaningen med energieffektivisering inom sådana byggnader är att investeringarna är omfattande och återbetalningen är osäker på grund av de kraftiga svängningarna i energipriserna. Då går pengarna oftast till mer säkra investeringar, som ny produktionsutrustning. Myndigheterna kan eliminera en stor del av osäkerheten genom att erbjuda välfungerande stödåtgärder, likt den mycket populära BEG-ordningen i Tyskland. Denna är även undantagen från EU:s statsstödsregler, vilket eliminerar den oron.

Energieffektivisering är den rätta vägen

Energieffektivisering har även flera positiva effekter för samhället som helhet, vilka inte kan förväntas bäras av privata aktörer ensamma: Energieffektivisering kräver inga ingrepp i naturen eller långa tillståndsprocesser, det skapar inga konflikter i samhället, det lindrar energifattigdom, det har positiva hälsoeffekter, det minskar utsläppen och det minskar behovet av produktion av ny (och dyr) energi. Dessa argument för subventionering är inte påhittade, utan de är väl dokumenterade i EU:s arbete med klimat- och energidirektiv, särskilt EED och EPBD.

Det råder inget tvivel om att 12,5 miljarder euro (146 miljarder svenska kronor) gynnar den tyska arbetsmarknaden när det är byggnadsstopp och permitteringar. Nya, moderna och klimatvänliga arbetstillfällen borde vara attraktiva för alla länder med bindande klimat- och energimål.

Så det är bara att hoppas att både Norge och Sverige följer Tysklands goda exempel.