Skatteverkets aktivism skadar vägföreningar

Inte mindre än tre fjärdedelar av landets totala vägnät utgörs av enskilda vägar. Statens allmänna vägar är tillsammans knappt tiotusen mil och landets 290 kommuner sköter drygt fyratusen mil väg. Alla övriga vägar är enskilda som tillsammans mäter drygt fyrtiofemtusen mil.

Hur sköts då de enskilda vägarna och av vem?

De flesta enskilda väghållare är samfällighetsföreningar, vars medlemmar utgörs av ägarna till de fastigheter som den enskilda vägen betjänar. De förtroendevalda i dessa vägföreningar är hårt arbetande människor som vid sidan av förvärvsarbete och annat ansvar ägnar stor del av sin vakna tid åt att med ideellt arbete sörja för att grannar och andra trafikanter ska kunna ta sig till jobbet, till skolan och helt enkelt kunna bo och leva på landsbygden.

Skatteverket skadar civilsamhället 

Skatteverket har tyvärr på sistone agerat direkt skadligt för det fungerande civilsamhälle som krävs för att Sveriges längsta vägnät ska fungera. Utan att regering och riksdag har agerat, utan att nya regler antagits av dem, beslutade Skatteverket i februari 2022 att samtliga samfällighetsföreningar, och därmed vägföreningar som uttaxerar sina medlemmar för driften av enskilda vägar, skulle omfattas av mervärdesskatt.

Det har varit allt svårare att behålla och rekrytera förtroendevalda för ett fungerande föreningsliv. De flesta vi haft kontakt med har hänvisat till Skatteverkets momsbeslut. 

Detta utan att ens reflektera över att de flesta enskilda väghållare inte ens är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. Men, att den ideelltarbetande kassören, som varken har bokföringsprogram eller bokföringsskyldighet, ändå under straffansvar skulle sköta mervärdesskatt och skattedeklarationer ansåg Skatteverket tydligen rimligt, eftersom verkets experter på eget bevåg hade tolkat ett utslag från EU-domstolen om leveranser av värme i ett tyskt bostadsområde.  

Direkt efter Skatteverkets ställningstagande försökte riksförbundet Enskilda vägar förgäves att övertyga Skatteverket om att beslutet var ett missgrepp och ett dråpslag för vägföreningarnas verksamhet.

Till slut har förnuftet segrat, när Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, med samma argument som ohörda framfördes av förbundet till Skatteverket, nyligen bestämde att vägföreningars verksamhet ej är föremål för mervärdesskatt när finansieringen sker genom uttaxering efter andelstal.

Momsbeslutet får människor att hoppa av 

Under de två år som förflöt från Skatteverkets opåkallade ställningstagande och fram till nämnda dom från HFD så har vi inom riksförbundet noterat strömhopp från vägföreningars styrelsearbete: det har varit allt svårare att behålla och rekrytera förtroendevalda för ett fungerande föreningsliv.

De flesta vi haft kontakt med har hänvisat till Skatteverkets momsbeslut. Därtill har momskravet föranlett tusentals föreningar att i onödan köpa dyr konsulthjälp för att söka tillgodose myndighetens krav.

Tänk om Skatteverket i stället kunde använda sin samlade kunskap för att underlätta för civilsamhällets krafter. Det borde finnas stora möjligheter för en sådan nyordning, även utan direktiv i regleringsbrev och budgetramar från regeringen.

En lågt hängande frukt vore naturligtvis att ta fram förslag för förändring av reglerna kring vid vilken nivå skatter och sociala avgifter ska betalas. Gränsen om 1 000 kronor för när skatt och sociala avgifter ska utgå har mer än 30 år på nacken.

Underlätta för de civila krafterna 

Tänk om Skatteverket för att underlätta både för de civila krafterna i samhället och för att underlätta för sin egen granskande verksamhet begärde av regeringen att dessa nivåer höjs rejält, till exempel tiotusen kronor per person och år.

En sådan nyordning skulle underlätta rekryteringen av förtroendevalda till viktiga arbetsuppgifter i civilsamhället, men naturligtvis också minska bördan av administration för föreningarna och dessutom underlätta arbetet med statens egen kontroll. Ett annat område som kan förenklas är just momshanteringen.

Alla föreningar som tar ut avgifter efter förbrukning eller faktisk användning, som till exempel garageplatser, båtplatser eller vattenförbrukning, ska vara momsregistrerade. Reglerna bygger på ett EU-direktiv, så hur som helst går det inte att ändra momsreglerna endast i vårt land, men det finns inget som hindrar att Sverige inför samma lägstanivå för moms som gäller i en del andra medlemsländer, vilket skulle innebära en rejäl höjning från dagens svenska nivå till 125 000 kronor.

Låt således de föreningar som har en lägre omsättning än, säg, 300 000 kronor per år helt slippa den börda som momshanteringen utgör!

Slutligen bör Skatteverket nu aktivt agera för att samtliga som drabbats av verkets hittills missriktade aktivism hålles skadeslösa. Det vore naturligtvis ett bra sätt att försöka återskapa det skadade förtroendet från medborgarna och landets vägföreningar.