Skogen kan göra mer klimatnytta

Möjligheten att ytterligare utnyttja den svenska skogen genom gödsling, nyodling och effektivare brukande måste tas till vara. Dessa åtgärder ihop med nuvarande skogsförädling, förbättrade brukningsmetoder och klokare naturvård är vägen till större klimatnytta och ökat nationellt välstånd. En sänkning av svenska utsläpp med mellan 5–15 miljoner ton koldioxid per år finns inom räckhåll.

Sverige har lyckats bättre än nästan alla andra länder i EU när det gäller att närma sig nollutsläpp av koldioxid. Övergången från olja till bioenergi, kärnkraft och vattenkraft har gjort att svenska utsläpp 2022 ligger på motsvarande 3,2 ton per capita, vilket är knappt hälften av snittet för övriga EU-länder.  

Vi har möjligheter att ytterligare utnyttja svenska skogar för att binda in mer koldioxid. I EU:s plan Fit For 55 nämner man också möjligheterna för det enskilda landet att föreslå alternativ för hur utsläpp av koldioxid ska kunna minska. Sverige borde både på kort och lång sikt ta vara på några av de möjligheter som skogen erbjuder för att binda in ytterligare koldioxid.

Här följer tre konkreta förslag på vägar som leder fram till ökad inbindning av koldioxid.

Skogsarealer lämpliga för gödsling är mycket stora. Gödsling av lämpliga skogsbestånd ger högre volymer virke, lägre avverkningskostnader och högre andel timmer vid slutavverkningen. Skogsägaren kan förvänta sig en avkastning på gödslingen på cirka 15–18 procent. Gödslingseffekten klingar av efter åtta till tio år och då kan skogsägaren avverka och få tillbaka pengarna med ränta. En ökad gödslingsareal under en treårsperiod kan till exempel vara en miljon hektar årligen. Den arealen skulle då motsvara dubbelt så stor areal som slutavverkningar och gallringar årligen omfattar. På det tredje året kommer då koldioxidinlagringen att ha ökat med minst 4,5 miljoner ton per år.

Återbeskoga igenväxande ängar och betesmarker. Arealen obrukad mark lämplig för skogsodling bedöms vara cirka 140 000 ha i Sverige. Snabbväxande salix, björk eller rysk lärk producerar ofta mer än 10 kubikmeter per hektar och år. Det kan finnas obrukad mark som inte bör beskogas av naturvårdsskäl eller där man ser en framtida uppodling som möjlig. Sådan mark bör tills vidare lämnas orörd. Väljer man att odla skog på minst hälften av den tillgängliga arealen kan koldioxidinbindningen på sikt bli 70 000 hektar gånger tio kubikmeter per år, cirka 1 miljon ton koldioxid per år. Full effekt kan förväntas inom fem till sju år.

Ta bort gränsen till fjällnära skog. Då ökar tillgängliga avverkningsvolymer i lågproducerande skog och avverkningar kan bromsas i skog med högre löpande tillväxt. Av bruttoarealen skogsmark ovan fjällnära gränsen, totalt cirka 500 000 hektar, bör minst 10 000 hektar bli avverkningsbart årligen de närmaste tio åren. Skog på mer högproduktiva marker närmar kusten kan då få stå och växa ytterligare ett par år. Fjällskogen har oftast en tillväxt på under en kubikmeter per hektar och år och ordinär skog närmare kusten på över tre kubikmeter per hektar och år. Då långsamtväxande fjällnära skog avverkas och annan skog med betydligt högre tillväxt tillåts stå, ökar kolinlagringen i den växande skogen utan att industrins virkesförbrukning behöver påverkas negativt.