Skolan måste ta ansvar för elevernas digitala kompetens

Tänk dig att du har tre barn. Ett går i en kommunal grundskola, ett i en friskola och det tredje på gymnasiet i en annan kommun. För att ta del av deras läxor, frånvaro och schemaändringar behöver du logga in i minst tre olika appar, ofta med olika lösenord, gränssnitt och utan möjlighet till överblick. Det låter som en bild från 2000-talet, men är verklighet 2025.

Viktig information fastnar i digitala stuprör

Regeringens digitaliseringsstrategi för 2025–2030 är därför ett välkommet steg. Inte minst för att den slår fast behovet av en gemensam och interoperabel digital infrastruktur i offentlig sektor. Det har vi inte i dag och därför ser det ut som det gör, med onödigt stora kostnader och ökad arbetsbelastning som följd. Utan att städa upp i röran kan vi heller inte dra nytta av datadriven teknik och AI på ett säkert och effektivt sätt.

Varje dag påverkas över fyra miljoner elever, lärare, rektorer och vårdnadshavare av ett splittrat digitalt systemlandskap. Appar, lärplattformar och specifika lösningar har vuxit fram utan gemensamma krav eller standarder. Lärare loggar in i flera olika system dagligen. Viktig information fastnar i stuprör. När elever byter skola skickas dokument fortfarande med post.

Varje dag påverkas över fyra miljoner elever, lärare, rektorer och vårdnadshavare av ett splittrat digitalt systemlandskap.

Den omoderna datainfrastrukturen, utan nationella krav och regler för hur information ska överföras, kostar enorma resurser varje år, utan att minska arbetsbördan eller underlätta för användarna. Det är också en av orsakerna till de plattformshaverier vi har sett genom åren.

Förbättra skolans digitala miljö

Vi ser en tydlig riktning i strategin: offentlig sektor ska bygga på interoperabla lösningar. Ett flertal av vårens statliga skolutredningar pekar på samma problem och behov. I samma utredningar läggs även förslag på ett kraftigt ökat antal digitala prov, tester och ett nationellt frånvaroregister som tillsammans kommer öka belastningen och förvärra situationen om ingenting görs.

Nu är det avgörande att Utbildningsdepartementet tar ansvar för att skolans digitala miljö inkluderas i arbetet. Det kräver två konkreta steg. Dels att Skolverket får föreskriftsrätt att peka ut nationella tekniska standarder, likt modellen inom hälso- och sjukvården. Dels att Skolverket får i updrag att ta fram en färdplan för skolans digitala infrastruktur, i samverkan med huvudmän, SKR och bransch,med tydliga mål, prioriterade områden och tidsplan.

Det här är inte kontroversiellt. Det är utrett, efterfrågat och fullt genomförbart. Vårt besked är att det gärna är något vi, tillsammans med andra aktörer, bidrar till.

Varken barn eller elever nämns i strategin

Samtidigt måste vi rikta ljuset mot det som strategin inte berör: skolans ansvar för att bygga digital kompetens. Sverige har, likt alla EU-länder, åtagit sig att säkerställa att digital kompetens utvecklas tidigt. Ändå nämns inte barn, elever eller studenter i strategins målstruktur. Inga riktade insatser. Inga uppföljningar.

Detta sker trots att vi vet att den digitala kompetensen bland unga minskar. Fyra av tio svenska åttondeklassare klarar inte de mest grundläggande momenten i ICILS-undersökningen. EU:s gemensamma mål är att minska andelen med svaga digitala färdigheter till 15 procent, där vi i Sverige ligger närmare 40.

Vi uppmanar därför regeringen att upprätthålla hygienfaktorerna genom att ta fram uppföljningsbara mål för digital kompetens i skolan, i linje med EU:s mål. Vi välkomnar regeringens digitaliseringsstrategi. Den visar vägen framåt i interoperabilitetsfrågan, en riktning vi står bakom. Samtidigt vill vi varna för att om digital kompetens i skolan helt utelämnas, skjuter vi bara ansvaret framför oss.