Sulf: "Excellensen kommer om forskningen får möjlighet att utvecklas"
DEBATT. För att lärarutbildningen ska kunna kvalitetssäkras behöver den knytas an till forskningen på ett bättre sätt. Att skapa förutsättningar för detta är ansvarig ministers viktigaste uppgift, skriver Mats Ericson, förbundsordförande för Sulf.
Lena Adamson efterlyser en lärarutbildning med starkare forskningsanknytning. Behovet är väl känt: när Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i maj publicerade sin kvalitetsgranskning av ett antal lärarutbildningar var det största skälet till kritik mot utbildningarna att det fanns alltför få vetenskapligt kompetenta lärare i den del av utbildningen som handlar om själva professionen.
Ojämn fördelning
Det stora skälet till bristen är att det inte finns resurser att forskarutbilda fler inom området utbildningsvetenskap. Sverige satsar rejält med resurser på forskning, och det är bra, men forskningsresurserna fördelas ojämnt och i huvudsak bara till redan framgångsrika forskningsmiljöer, vanligen inom naturvetenskap, medicin och teknik.
Vita fläckar på forskningskartan
Det saknas helt resurser för att bygga upp forskning inom områden där Sverige inte redan har forskning av hög klass. Lärarutbildningarna är inte ensamma om denna brist, också vårdutbildningar drabbas.
För att stora, ofta kvinnodominerade, professionsutbildningar ska kunna kvalitetssäkras och utvecklas behöver idén om att all forskning ska vara excellent för att tilldelas resurser modifieras.
Mats Ericson
Sulf
Grundprincipen att forskning bör finansieras utifrån kvalitet kan förefalla rimlig. Men om principen tillämpas strikt kan den föra med sig att Sverige, som är ett litet land, kan få vita fläckar på forskningskartan.
Forskningsbrist i utbildningen
Det ställer till problem framför allt i tillämpning av framstående forskning. Det är nämligen så att 99 procent av den forskning som bedrivs i världen bedrivs utanför Sverige. Har vi inte tillräcklig bredd i forskningen får vi problem att tillvarata den internationella forskningens senaste rön. Det kan inte spetsforskning inom andra områden lösa.
Principen innebär också att det blir svårt att utveckla nya områden som ännu inte har framstående forskning. I slutändan innebär det att delar av högskoleutbildningen bedrivs utan tillfredsställande kontakt med forskningen vilket ju också är den kritiska slutsatsen i UKÄ:s granskning av lärarutbildningarna.
Medel för forskningsanknytning
Men det går att komma tillrätta med problemet. I utredningen En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan, inom Styr- och resursutredningen (Strut), föreslår utredaren att resurserna ska fördelas så att de medel som tilldelas lärosätena för utbildning också ska innehålla en resurs för att utbildningen ska vara forskningsanknuten.
Förslaget skulle innebära att lärosätena får större möjlighet att utveckla den forskning som behövs för att säkerställa att inga utbildningar blir ifrågasatta på grund av för dålig forskningsanknytning.
Minst 30 procent
På grund av regeringens krav på att alla utredningar måste vara kostnadsneutrala är den forskningsanknytningsresurs som föreslås i utredningen inte tillräcklig, men själva principen är korrekt. Vår bedömning är att all undervisande personal behöver ägna åtminstone 30 procent av sin arbetstid till forskning och annan vetenskaplig aktivitet.
Skapa förutsättningar
För att stora, ofta kvinnodominerade, professionsutbildningar ska kunna kvalitetssäkras och utvecklas behöver idén om att all forskning ska vara excellent för att tilldelas resurser modifieras.
Sverige behöver en bättre lärarutbildning. Det innebär att fler måste forskarutbildas i den yrkesnära delen och att de som är verksamma som universitetslärare kan vara vetenskapligt aktiva inom sitt undervisningsområde.
Excellensen kommer om forskningen får möjlighet att utvecklas. Att skapa förutsättningar för detta är ansvarig ministers viktigaste uppgift.
Tidigare inlägg i debatten:
Tidigare gd: Gör forskningen mer tillgänglig för lärarstudenter
Lärarutbildningen är landets största utbildning men har aldrig fått utveckla sin egen kunskapsbas. Att göra forskningen mer tillgänglig är en förutsättning för att skollagens krav ska bli verklighet, skriver Lena Adamson.