Swedish Edtech Industry: Regeringen missar målet om skärmar i förskolan

Med den här typen av tomtebloss-politik är det tur att vi har expertmyndigheter i det här landet. Skolverket har i sin läsvärda konsekvensanalys gått igenom det breda forskningsläget och de studier som beskriver hur det faktiskt ser ut i landets förskolor i dag. De konstaterar att användningen av digitala lärverktyg i förskolan redan är begränsad och att förslaget med en frivillighet i användandet av dessa därför kommer att ha ringa påverkan på förskolans kvalitet och måluppfyllelse.

Visar brist på förståelse 

I sitt förslag har de därför klokt nog valt att lägga till några andra förändringar i läroplanen, som inte ingick i uppdraget, för att få mer fysisk aktivitet och högläsning.

Det direktiv som Skolverket har fått synliggör en brist på förståelse kring de orsakssamband som leder till ökad lek, lärande och utveckling, men också att uppdraget i sig vilar på en svag kunskapsbas. Genom sina förslag hjälper Skolverket ministern med själva intentionen med uppdraget och det man vill åstadkomma. 

Det här kommer många barn nu få mindre av.

Skolverket konstaterar också att i de förskolor där det förekommer ett icke-genomtänkt användande av digitala lärverktyg, beror det snarare på storleken på barngrupper, bristande utbildning och andra kvalitetsbrister. Vi menar att det är här det behövs politiskt fokus och resurser.

Rätt använda vet vi att digitala verktyg ger flera fördelar, speciellt för barn med behov, olika språkbakgrunder där de i dag får barnlitteratur med visuellt stöd, stöd för flerspråkighet, uppläsning på svenska och möjlighet till olika anpassningar. Det här kommer många barn nu få mindre av.

Saknar verklighetsförankring 

Att ge Skolverket i uppdrag att stryka digital kompetens i förskolans läroplan saknar verklighetsförankring och vi är djupt bekymrade över de långsiktiga konsekvenserna. Vi vet att 98 procent av barn i förskoleålder tittar på tv och video på internet. Vi vet att varannan tvååring spelar spel via internet. Det visar Internetstiftelsens senaste undersökning Svenskarna och internet. Vi vet också att dessa aktiviteter till största del sker i hemmet. 

Skolministern verkar tro att alla föräldrar är kapabla att rusta sina barn med ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till den digitala tekniken de redan i dag använder. Vi anser att det är enögt och menar att förskolan måste kompensera alla de barn som inte har den förmånen.

Dra tillbaka uppdraget 

Nu skjuts ansvaret ned från nationellt håll med ett tyngre ansvar vilande på huvudmännens axlar. Vi ställer oss frågande till om det är en uttalad ambition från regeringen eller en olycklig konsekvens att abdikera på området?

Satsningar på kompetensutveckling av förskollärare och lärare, samt tid för att utveckla verksamheten är en framgångsfaktor för kvalitet i undervisningen. Vi beklagar att regeringen, i stället för att utforma politik som löser förskolans verkliga problem, ger ogenomtänkta och för regeringen billigare uppdrag utformade för att spela en medielogik rakt i händerna, snarare än att göra skillnad och möta de verkliga utmaningarna.

I den bästa av världar, där fakta och kunskap ligger till grund för beslut, läser därför ministern Skolverkets konsekvensutredning och beslutar sig för att dra tillbaka uppdraget.