Turkiet står inför ny omgång i presidentvalet

20 år med Erdogan

Söndagens val har i mångas ögon setts som en omröstning för eller emot Erdogan. Under de 20 år som den konservative presidenten har suttit vid makten har han löpande skärpt greppet om medierna, yttrandefriheten och det parlamentariska systemet i Turkiet.

År 2017 genomförde Erdogan en avgörande författningsändring så att makten är samlad kring presidenten. Det har Kilicdaroglu  lovat att rulla tillbaka.

Samtidigt har Erdogan hållit sig god vän med Rysslands president Putin och blockerat Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.

Men de två faktorer som har mobiliserat väljare mot honom är i synnerhet hanteringen av de två dödliga jordbävningarna i februari som kostare mer än 50 000 liv och skickade över en miljon ut på gatorna, och ekonomin, där inflationen sticker i väg medan valutan är på botten.

Två veckor av osäkerhet väntar

Att Turkiet är ett delat land framgår tydligt av de preliminära rösträkningarna när 89 procent av rösterna hade räknats: 49,9 procent av rösterna har gått till Erdogan. 44,8 till Kilicdaroglu. Och omkring fem procent till den sista kandidaten på valsedeln, Sinan Ogan.

Den andra omgången – om ingen når mer än 50 procent av rösterna – ska hållas den 28 maj. Då är det bara Erdogan och Kilicdaroglu på valsedeln.

Och det kommer att kasta ut landet i ovisshet, skriver nyhetsbyrån Reuters. Analytiker förväntar sig skakningar både när det kommer till valutan och aktiemarknaden.

”De kommande två veckorna kommer sannolikt att bli de längsta i Turkiets historia. Och mycket kommer att hända”, säger Hakan Akbas, vd för rådgivningsföretaget Strategic Advisory Services.

Artikeln är översatt från Altinget.dk