Vår tillväxt tillhör bottenskiktet, nu måste Svantesson visa mod

Sänkt skatt på arbete kan göra skattesystemet rättvisare och bidra med en välbehövlig knuff för ökad tillväxt. Regeringen har nu chansen att stärka hushållens ekonomi och förbättra Sveriges svaga tillväxt samtidigt som man bygger Sverige starkare för framtiden. Det enda som krävs är lite politiskt mod.

Sverige har att välja mellan stagnation eller tillväxt. Tiden är knapp och investeringsbehoven stora.

Europa blir alltmer ifrånkörda av stora delar av övriga världen. Medan europeisk ekonomi går kräftgång växer företag och kapital på annat håll. För Sveriges del är det särskilt illa ställt. Vi befinner oss i bottenskiktet i den europeiska tillväxtligan. Det är allvarligt. Något som samtliga politiska partier borde kunna enas om. Tyvärr är det inte så det politiska samtalet i dag ser ut.

Tillväxt måste till för att täppa alla hål

Det saknas inte hål att stoppa pengar i för svensk del. Bekämpandet av den omfattande, grova och organiserade brottsligheten kostar stora belopp men det kommer inte nära de kostnader som återställandet och uppbyggnaden av tidigare nedlagd försvarskapacitet och energiförsörjningsförmåga kommer kosta. Därtill har Sverige en generell infrastrukturskuld som påkallar omfattande investeringar.

Allt detta måste finansieras. Ska det ske på ett ansvarsfullt sätt så krävs tillväxt.

Hoppingivande från finansministern

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhöll nyligen i en intervju att sänkta skatter är det viktigaste verktyget för att skapa tillväxt i Sverige. Ett välkommet och nyktert förhållningssätt i skarp kontrast mot dem som skriker efter höjda skatter eller att skuldsätta skattebetalarna för diffusa statliga investeringar för att få fart på Sverige.

Det är på samma gång hoppingivande och förpliktigande att finansministern uttrycker sig på det sättet. Hoppingivande eftersom det Sverige behöver mer nu än på länge är att komma på rätt köl vad gäller tillväxt, vilket förutsätter förståelse för vilka förutsättningar som krävs för ökad tillväxt. Förpliktigande i meningen att de reformer som nu krävs är omfattande.

Sluta bestraffa flit

Sverige behöver avsevärt sänkta marginalskatter för att öka människors incitament till att utbilda sig och arbeta mer. Den statliga inkomstskatten är en straffskatt på utbildning, ansvarstagande och flit. I en riksdagsdebatt 2019 sade Ulf Kristersson ”Det ska alltid löna sig att utbilda sig, jobba mer och ta mer ansvar”.

Statsministern slog där huvudet på spiken. Därför bör den statliga inkomstskatten avskaffas helt. Den bidrar inte till några enorma belopp till statskassan, med hänsyn taget till dynamiska effekter mycket lite, men är en hög straffskatt på utbildning och hårt arbete.

Framför allt så borde avtrappningen i jobbskatteavdraget slopas, en reform som skulle göra det mer lönsamt att arbeta utan att leda till några minskade skatteintäkter. Det är två förändringar som skulle göra det långt mer lönsamt att arbeta och att utbilda sig. Samtidigt skulle skattesystemet bli enklare.

Motarbeta inte företagande

Därutöver behöver det bli mer lönsamt att driva företag. På sikt bör bolagsskatten sänkas till ett minimum, och utdelningar beskattas lägre. De som investerar i sina företag skapar fler jobb och tillväxt i ekonomin. Det borde uppmuntras, inte motarbetas.

Detta är reformer som kommer möta stort politiskt motstånd från dem som vill se nedväxt hellre än tillväxt och bland dem som tror att omfördelning skapar tillväxt. Det är dock en konflikt för eller emot verkligheten snarare än mellan politiska alternativ.

Sverige har att välja mellan stagnation eller tillväxt. Tiden är knapp och investeringsbehoven stora. En ledande politiker med insikt om stundens allvar är förpliktigad att skrida till handling.