Vallöfte öppnar för mer fossil energi – M-topp backar

Moderaterna vill byta ut EU:s mål om andelen förnybar energi mot ett mål om fossilfri energi ”för att inte hämma utbyggnaden av ny kärnkraft”. Förslaget är en del av partiets kampanj inför söndagens EU-val. 

Även andra partier, såsom Liberalerna, och företrädare från näringslivet har fört fram liknande förslag.

”Bindande mål för fossilfri elproduktion ska sättas för varje EU-land - så att alla är med och tar ansvar.”

ur Liberalernas valmanifest

Som det är nu ställer EU:s lagstiftning krav på att unionen ska nå minst 42,5 procent förnybart till 2030.

Målet utgår från den slutliga samlade energikonsumtionen. Där stod kärnkraften för cirka sex procent av den energi som konsumerades år 2021, räknat från dess andel i elektricitetförbrukningen. 

Skulle kärnkraft inkluderas i beräkningen för dagens mål, vilket Jessica Polfjärd först anger att partiet vill, kan kärnkraften stimuleras genom de många åtgärder som direktivet medger, bland annat via fler möjligheter till ekonomiskt stöd.

Öppnar för mer fossilt

Men skulle det förslaget genomföras får det samtidigt som konsekvens att EU som helhet får lättare att uppnå förnybartmålet till 2030.

I den senaste statistiken utgör omkring 23 procent av den totala energikonsumtionen av förnybart. Kärnkraftens tillskott skulle då ge en bra knuff på vägen mot 42,5 procent.

Men samtidigt skulle det innebära att pressen på att en minskad fossil energianvändning, som i dag står för omkring 70 procent av energikonsumtionen, minskar.

Om energin från kärnkraftsverken räknas in skulle 57,5 procent fossil energiförbrukning medges, i stället för 51,5 procent, om kärnkraftsandelen ligger kvar på ungefär samma nivå som idag.

EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd, tvåa på Moderaternas EU-lista, trycker dock på vikten av andra effekter i Altingets intervju.

Hur ser du på risken att inkluderingen av kärnkraft i målsättningen för förnybart i praktiken leder till att andelen fossilt får vara större år 2030?

– Vi ser att vi behöver all fossilfri energi som vi kan få, och då är det viktigt att inte diskriminera kärnkraften. Det bör gälla i alla regelverk, säger Jessica Polfjärd till Altinget.

Men om kärnkraften inkluderas i målet om 42,5 procent förnybart till 2030, så blir trycket på att ställa om energisystemet i praktiken lägre. Detta då det blir enklare att nå målet. I praktiken innebär det väl att vi kan ha mer fossilt i energisystemet då? 

– Ja, men det är inte vår ambition. Utan vi ser ju att den tydliga riktningen är att vi ska ställa om energisystemen, och det är också en ambition som vi ser delas brett i unionen.

”Förtydligar” i skriftligt uttalande

Jessica Polfjärd, som den gångna mandatperioden bland annat suttit i parlamentets miljöutskott, återkommer dock med ett ”förtydligande” om sitt uttalande i frågan om nuvarande förnybartmålnivå ska stå fast, efter Altingets intervju.

I ett mejl skriver en medarbetare till Polfjärd till Altinget att ”ett mål för fossilfritt ska naturligtvis vara högre än det för förnybart”.

Detta är dock inte en hållning som regeringspartiernas företrädare, eller dess allierade på EU-nivå, ska ha fört fram tidigare, enligt Altingets källor inom Regeringskansliet.

Altinget har upprepade gånger sökt Jessica Polfjärd för en uppföljande intervju, utan framgång.

EU-allians för fram liknande förslag

Moderaterna vill se liknande förändringar i andra regelverk, bland annat för taxonomin och EU:s stödfonder, och vikten av samma spelregler för alla fossilfria energislag är en politik som regeringspartierna för fram i fler sammanhang.

Sedan regeringsskiftet är Sverige till exempel en ledande part i den så kallade ”kärnkraftsalliansen” av EU-länder. Alliansen förespråkade också redan i vintras att unionen skulle ”erkänna alla fossilfria energikällebidrag” när styrningsförordningen planeras att ses över.

Det finns också en praktisk fördel med åtgärden ur svenskt perspektiv. I förslaget till uppdaterad nationell energiplan påpekas nämligen att Sverige inte klarar av att leverera sitt ”bidrag” på förnybartsidan med befintliga åtgärder.

I så fall kommer EU-kommissionen att titta på vad som är ett rimligt nationellt bidrag från varje land enligt de så kallade objektiva kriterierna, där Sverige skulle få mellan 76 och 78 procent.

Nuvarande styrmedel räcker då inte, utan andelen i Sverige bedöms landa på 67 procent utan ytterligare styrmedel.

Om kärnkraften tas in i ekvationen nås däremot bidraget till 2030.

Huruvida den framstöten kommer att överleva även in i den slutliga energiplanen som ska skickas in om mindre än en månad är inte klart, enligt Altingets uppgifter.