Wikström: EU-länderna är fega

EU-parlamentariker Cecilia Wikström vill att ministerrådet slutar dalta med de länder som motarbetar förslaget om nya asylregler som hon själv ansvarar för i parlamentet. Wikström vill att man kör över den trilskande minoriteten och inför ekonomiska sanktioner för att få dem att rätta in sig i ledet.

Foto: © European Union , undefined / Source: EC - Audiovisual Service / Photo: Sakis Mitrolidis
Andreas Liljeheden

– Det är som att medlemsländerna tycker att de ska stänga dörren, dra ner persiennerna och tala ihop sig i konsensus. Och så går de inte med på det här bara för att fyra länder säger nej. Det är inte okej, säger Cecilia Wikström (L), till Altinget.
Hon syftar på förhandlingarna om EU:s nya asylregler där flyktingar ska fördelas mer jämlikt men där några länder konsekvent säger nej till att ta emot flyktingar. Kommissionen lade fram ett förslag i maj förra året som är tänkt att ersätta dagens regler som säger att människor ska söka asyl i det EU-land som de kommer först till vilket lägger en orimligt stor börda på länder som Grekland och Italien.
I parlamentet där Wikström leder de interna förhandlingarna väntas man nå en gemensam hållning i höst. Bland medlemsländerna i rådet går det desto trögare. Visegradländerna (Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien) vill inte ta emot flyktingar och de viker inte en tum i rådets interna samtal.

Senast när frågan diskuterades informellt för några veckor sedan konstaterade en frustrerad svensk migrationsminister att positionerna var låsta trots att majoriteten av länderna var redo att kompromissa. Det nya asylsystemet ska tas upp igen på ett möte i slutet av veckan men man väntar sig inget genombrott.

Fega ordföranden

Wikström tycker att de länder som har EU:s roterande ordförandeskap och då tillfälligt leder rådets arbete har varit för fega.

– Malta har inte tagit sitt ledarskap på allvar, säger hon om den nuvarande ordföranden vars ledarskap löper ut i slutet av juni.
Själv tycker hon att rådet borde sluta dalta, lämna konsensuspolitiken och rösta igenom förslaget med kvalificerad majoritet och därmed köra över de fyra länder som bromsar. Det skedde när man beslutade om en tillfällig omfördelning av flyktingar när krisen var som värst hösten 2015.

Det har dock inte alls fungerat i praktiken. Visegradgruppen har mer eller mindre struntat i att följa det beslut som majoriteten fattade och snarare har det ökat splittringen bland medlemsländerna.
För att undvika att något sådant händer igen vill Wikström införa ekonomiska sanktioner och hålla inne med EU-medel.

– Det är just de här fyra länderna som tar emot mer EU-stöd än andra länder och för dem handlar solidaritet enbart om pengar, konstaterar Wikström som har haft flera egna möten med ländernas ministrar.

Kommissionär agerar mot Ungern

Dimitris Avramopouols, EU-kommissionären som ansvarar för migration, ville under en debatt på tisdagen inte svara på frågan om vad Kommissionen tycker om att hålla inne med EU-medel för att sätta press på länder som vägrar att ta emot flyktingar. Däremot upprepade kommissionären att man håller på att förbereda så kallat överträdelseförfarande mot Ungern som är ett av länderna som inte deltar i den tillfälliga omfördelningen som man redan har beslutat om. I sådant förfarande kan i slutändan leda till dryga böter.

– Det är dags för alla länder att ta ansvar och visa solidaritet. Det är inte bara simpla ord. Solidaritet och ansvar är juridiska termer i EU:s fördrag. Det är obligatoriskt att införa de beslut vi fattar gemensamt, sa Dimitris Avramopoulos.

Kommissionären lade till att det handlar om hela EU:s framtid. Man måste hitta en solidarisk lösning på flyktingkrisen där alla medlemsländer deltar annars är det europeiska projektet hotat.

Hoppas på tuffare Estland

När Maltas ordförandeskap tar slut i juni är det Estland som tar över och alltså får den otacksamma uppgiften att försöka få till en kompromiss bland EU-länderna. Cecilia Wikström har haft möten med deras inrikesminister som hon beskriver som en ”väldigt beslutsam och bra man”. Hon hoppas att han och Estland ska gå hårdare åt Visegradländerna.

– Eftersom motståndet är så stort i rådet spelar det ingen roll vad vi gör från parlamentets sida. Nu väntar vi på att Malta ska gå hem och att vi får ett nytt ordförandeland som vi hoppas är mer beslutsamt och kreativt. Och vi ser att ministrarna har börjat tröttna på sina kollegor, jag väntar på en implodering i rådet och det kan börja röra på sig, säger Cecilia Wikström.

Dokumentation

EU:s asylregler
EU:s asylregler finns i Dublinförordningen som undertecknades i den irländska huvudstaden 1990. Enligt de reglerna ska en asylsökande registreras och få sitt ärende prövat i det EU-land hen kommer till först. Det har satt stor press på länder i Sydeuropa, framförallt Grekland och Italien, som i många fall har struntat i att registrera asylsökande vilka har rört sig norrut mot länder som Tyskland, Österrike och Sverige. Det har i sin tur lett till återinförda inre gränser för att stoppa interna flyktingförflyttningar inom EU.

Förhandlingar om nytt asylsystem
EU-kommissionen presenterade våren 2016 en uppdatering av dagens Dublinregler där man vill få till en mer jämlik fördelning av flyktingar baserat på ländernas BNP och folkmängd. Medlemsländer som inte vill ta emot flyktingar skulle enligt Kommissionen föreslag få betala 250 000 euro per icke-mottagen person.
I EU-parlamentet ansvarar den svenska liberalen Cecilia Wikström för frågan. Hon föreslår en automatisk fördelning av flyktingar och ekonomiska sanktioner för dem som inte tar ansvar, t.ex. genom indraget EU-stöd.
I rådet har ordförandelandet Malta föreslagit en kompromiss som grundar sig på dagens Dublinreglerna men om något land får ta emot väldigt många flyktingar under en kort period ska en omfördelning kicka in. Malta föreslår dock en maxgräns för antalet omfördelade flyktingar och länder som inte vill delta ska kunna kunna slippa delar av sin kvot genom att ge stöd på andra sätt. Visegradländerna (Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien) vägrar att gå med på en sådan kompromiss.
När parterna enats internt följer trialogförhandling mellan rådet, parlamentet och kommissionen.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024