Debatt

Akelius insats tydliggjorde alternativen i svensk skola

Roger Akelius hänvisade i debatten till hur det ser ut i andra länder, där rika familjer kan betala för att få en plats i en privatskola. Men, det är inte den svenska folkhemsmodell, som vi har all anledning att vara stolta över. Det skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund. 

Det som gör den svenska modellen riktigt unik är det faktum att pengen följer eleven, skriver Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.
Det som gör den svenska modellen riktigt unik är det faktum att pengen följer eleven, skriver Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.Foto: Mats Edman/Friskolornas Riksförbund
Ulla Hamilton
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det är aldrig lugnt i den offentliga debatten när det gäller friskolefrågan, men i samband med att Roger Akelius klev in i debatten så blev det riktigt turbulent. Det sägs ofta att den svenska modellen är unik eftersom det är tillåtet att driva friskolor som är AB.

Vi har all anledning att tacka Akelius för att han så tydligt visat hur alternativen till den svenska modellen ser ut: en privat skola för de rika, där bara få kan välja.

Men, det som gör den svenska modellen riktigt unik är det faktum att pengen följer eleven. Att det är samma lagstiftning som gäller för friskolor som för kommunala skolor när det gäller skollag och krav på verksamheterna och att det är förbjudet för friskolor att välja elever och att ta ut avgifter. Det innebär att rik som fattig kan välja en friskola i Sverige. Så ser det inte ut i andra länder.

I folkhemsmodellen följer pengen eleven

Medlemmarna i Friskolornas riksförbund erbjuder varje dag över 420 000 elever undervisning i sina verksamheter. För att illustrera vad som sker i dessa verksamheter presenterar vi på vår hemsida något vi kallar skolberättelser. En av dessa skolberättelser handlar om Said – som vi väljer att kalla honom – som växt upp i Rosengård. Hans skolgång på Jensens grundskola i Malmö har gjort stor skillnad för honom. Den har lett honom till studier på Chalmers Tekniska Högskola.

Vad har detta med Akelius att göra, frågar du dig kanske? Jo, det finns anledning att vara stolt över vår folkhemsmodell där pengen följer eleven.

Tänk om politikerna hade valt Akelius modell

Jag vet inte vilka ekonomiska möjligheter som just exemplet Saids föräldrar hade haft för att betala terminsavgifter för deras sons skolgång. Men sannolikheten är stor att Said inte hade haft möjlighet att välja skola om våra politiker för över 30 år sedan hade valt det alternativ som Akelius nu har förespråkat i debatten, med en parallell struktur bestående av avgiftsbelagda privatskolor tillgängliga för föräldrar och barn som har råd. 

Akelius hänvisar till hur det ser det ut i andra länder, rika familjer kan betala för att få en plats i en privatskola. Men det är inte den svenska modellen. Och den svenska folkhemsmodellen har inneburit att Said, och hundratusentals elever tillsammans med honom, fått möjlighet att välja en skola som passar dem.

Vi har all anledning att vara stolta över detta och all anledning att tacka Akelius för att han så tydligt visat hur alternativen till den svenska modellen ser ut: en privat skola för de rika, där bara få kan välja.

Den insatsen breddade perspektivet för många, tror jag.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024