Efter takraset i Kiruna – så kan byggkontrollen ändras

Det behövs en rejäl uppstädning i ansvarsfördelningen i byggprocesserna och kraven på sakkunniga behöver höjas. Det är några av slutsatserna i den utredning som nu lämnas över till regeringen efter att Statens haverikommission (SHK) konstaterat att systematiska säkerhetsbrister ligger bakom takraset i Tarfalahallen i Kiruna. 

I andra länder har det varit ganska stora dödsolyckor. Men det är ren tur för vår del att vi inte haft den typen av allvarliga olyckor.

Solmaz Fadai Vikström
Utredare

– Det är allvarligt att ha ett system som inte fångar upp detta, säger utredare Solmaz Fadai Vikström till Altinget. 

Det var på kvällen den 7 mars 2020 som sporthallen i Kiruna rasade, vilket bland andra Sveriges Radio rapporterat. Inga människor kom till skada i samband med händelsen, men stora delar av byggnaden på 5000 kvadratmeter förstördes.

SHK konstaterade i sin utredning att raset orsakades av konstruktionsfel i byggnaden och att det finns systematiska säkerhetsluckor i reglerna för plan- och byggprocessen. I sin genomgång hittade SHK byggnader med liknande tak i ytterligare 51 kommuner. Regeringen och dåvarande bostadsminister Johan Danielsson (S) uppmanades att tillsätta den utredning som nu presenteras. 

200 liknande fall

Utredningen konstaterar dock att raset i Tarfalahallen är långt ifrån den enda olycka som skett till följd av konstruktionsfel. Totalt har man hittat uppemot 200 liknande rasolyckor under bara ett par år, där majoriteten av dem skett till följd av konstruktionsfel som inträffat antingen under projektering eller utförande.

– Det är väldigt många olyckor. Men de är inte så uppmärksammade för vi har inte haft några dödsolyckor. I andra länder har det varit ganska stora dödsolyckor. Men det är ren tur för vår del att vi inte haft den typen av allvarliga olyckor, säger Solmaz Fadai Vikström. 

Enligt plan- och bygglagen vilar ansvaret att varje byggåtgärd som görs följer de krav som gäller, på byggherren. Det finns inget krav på vad byggherren ska kunna, men om det saknas en kompetens ska byggherren knyta till sig den på ett eller annat sätt. 

I fallet med Tarfalahallen anlitades flera olika entreprenörer, men olika delar dimensionerades var för sig och ingen tog ett helhetsgrepp om konstruktionens hållbarhet. Utredningen föreslår inga ändringar i ansvarsfördelningen enligt Solmaz Fadai Vikström. Däremot förtydligar man vad ansvaren innebär för att säkerställa att liknande olyckor inte ska ske igen. 

Uppstädning i regelverket

– Vi förtydligar i stort sett alla led, för byggherren, byggnadsnämnderna, kontrollansvarig och sakkunniga, säger Solmaz Fadai Vikström. 

Hon beskriver förslagen som en uppstädning i de regler som redan finns. 

– Vi rensar upp och förtydligar roller och ansvar, vi talar om vad som ska finnas i en kontrollplan, vilken roll som byggnadsnämnden har och vad som krävs för att bevilja ett slutbesked till exempel. Det är ren städning och ordning och reda vi föreslår, säger hon. 

Utredningen föreslår också att det införs ytterligare områden där det ska finnas sakkunniga. I dagsläget finns sakkunniga inom brandområdet, men det finns inget motsvarande för säkerhet i användning eller för tekniska egenskaper som stadga och beständighet.

– Där föreslår vi att sakkunniga ska finnas även för de områdena. Det är en ganska stor ändring som kommer att kräva att Boverket tar fram föreskrifter så att man kan certifiera nya sakkunniga.

Obligatoriskt med sakkunniga

För byggnader där man ser en hög risk vill man även införa obligatoriskt krav på sakkunnigkompetens. Det gäller byggnader som sjukhus, flerbostadshus, skolor, förskolor och andra typer av byggnader där många människor rör sig. Tarfalahallen är ett exempel på en byggnad som skulle omfattas. 

– Vi tänker oss inte att detta ska träffa en- till tvåbostadshus. Utan det är de här större byggnaderna som har relevant riskbild, där är det motiverat att ha en obligatorisk sakkunnigkontroll för att det inte ska blir allvarliga olyckor, säger Solmaz Fadai Vikström. 

Målet är att förslagen ska minska riskerna för olyckor men också ge bättre kvalitet i byggprocesserna. 

– Min förhoppning är att vi skapar ordning och reda och att vi ger ett stöd till nämnder, byggherrar, sakkunniga och övriga aktörer, så att vi tar bort den systematiska bristerna vi ser i dag. 

Inga längre ledtider

Förutsatt att det finns tillgång till sakkunniga, i de fall där det kommer att krävas, är utredningens bedömning att förändringarna inte kommer att leda till längre ledtider i byggprocesserna eftersom kravet på att byggherren genomför kontroller redan finns idag. 

– Vi tror inte att vårt förslag kommer att öka ledtiderna, tvärt om. Vi tror att de kommer att förebygga ökade ledtider eftersom riskbedömningarna i dagsläget kan hamna i ett för sent skede och att det kan stoppa processer när man upptäcker saker för sent.