Regeringens förslag kommer att göra stora hål i små plånböcker

Regeringen skickade nyligen ett förslag på remiss till Lagrådet om att ränteavdraget ska avskaffas för krediter utan säkerhet. Syftet sägs bland annat vara att minska skuldsättningen. Även om förslaget nog principiellt sett och på längre sikt för med sig goda systemeffekter kommer det oundvikligen innebära att lånekostnaderna höjs i ett slag – något som kommer mest lägga sten på bördan hos de svagaste i samhället.

Förödande förslag

I korthet innebär förslaget att ränteavdraget – där man hittills haft rätt att dra av ränteutgifter i sin helhet mot kapitalinkomster eller att få en skattereduktion med 30 procent som räknas av från inkomstskatten på inkomst av tjänst – nu helt kommer att slopas om bara två år. Om det blir verklighet kommer förslaget att vara förödande för många hushåll på marginalen som tvingats ta lån för att klara vardagen.

När krediterna togs räknade många självklart med förutsättningen att räntan skulle kunna dras av. Regeringen förändrar nu den förutsättningen, vilket gör att krediterna snabbt kommer att bli mycket dyrare än vad många har råd med. Även utan avancerade beräkningar är det lätt att förstå att ett avskaffat avdrag riskerar att slå hårt mot ekonomin hos den som har små marginaler. En kostnadshöjning med exempelvis 500-1 000 kronor i månaden gör stora hål i små plånböcker.

Oförutsägbar lagstiftning

En grundläggande princip när det gäller skattelagstiftning är att den ska vara förutsägbar och att staten inte ska förändra förutsättningarna för enskilda, i vart fall inte på ett sätt som riskerar att slå omkull deras ekonomi alltför snabbt. Det finns av den anledningen ett förbud mot retroaktiv skattelagstiftning i grundlagen. Skattebetalare ska kunna förutse vilka konsekvenser ett visst agerande har i skattehänseende.

Regeringen rundar nu dock tanken bakom det förbudet genom att ägna sig åt juridiskt finlir: ”Att ta upp lån är inte en beskattningsutlösande händelse, utan [händelsen] är i detta fall den räntebetalning som före ikraftträdandet får dras av och efter ikraftträdandet inte får dras av. Det är därmed inte fråga om retroaktiv skattelagstiftning”, skriver regeringen i förslaget.

Ett sådant synsätt är en ytterst klen tröst för den ensamstående förälder som kämpar med sin ekonomi och försökt lägga en budget utifrån de regler för ränteavdrag som gällde när hen tvingades ta ett lån för att klara en oväntad utgift.

Kritik från tunga remissinstanser

Flera tunga remissinstanser, bland annat Konjunkturinstitutet, Finansinspektionen, landets budget- och skuldrådgivare och inkassobranschen, instämmer i kritiken och har i sina remissvar påpekat just att förslaget riskerar att leda till ökade betalningssvårigheter för hushållen.

En kostnadshöjning med exempelvis 500-1 000 kronor i månaden gör stora hål i små plånböcker.

Denna kritik lyssnar regeringen dock inte på, samtidigt som man tar till sig av kritik från andra remissinstanser och på grund av den möjliggör fortsatt avdrag för räntor på lån för att förvärva värdepapper. Det är en obalans som slår mot de med minst ekonomiska muskler samtidigt som de med stora tillgångar medges fortsatta avdrag.

Remissinstanserna har gett flera förslag på åtgärder som skulle kunna mildra konsekvenserna av ett slopat ränteavdrag. Till exempel skulle det kunna gälla bara för lån som tas efter att lagändringen trätt i kraft, eller att nedtrappningen av avdraget ska göras under en längre tidsperiod än två år så att hushållen ska ha en rimlig chans att anpassa sig. Men inget av dem leder till lagstiftning.

Fler kommer hamna hos inkasso

Förslaget kommer oundvikligen leda till att fler än i dag hamnar hos inkasso och Kronofogden och att fler tvingas söka skuldsanering; människor som hade kunnat klara sin ekonomi om bara staten låtit de förutsättningar som fanns när de tog sina lån vara oförändrade.

Men är det då inte bara att betala av lånen? För de som har marginaler och inkomster nog att göra det valet kommer det avskaffade avdraget givetvis inte att vara ett stort problem. Den som varje månad kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop har dock inte den möjligheten. Många lån löper dessutom med en betydligt längre löptid än de två år regeringen föreslår att avtrappningen ska ske under.

”Oärligt och kontraproduktivt”

Vad ska alla de människor som inte snabbt kan återbetala sina lån göra? Jo, de kommer brutalt att offras på kreditivets altare.

Många människor har inrättat sin privatekonomi efter det system som staten tagit fram. Nu slår staten undan benen för dem. Det är inte bara oärligt utan också kontraproduktivt – skuldsättningen minskar inte när skuldsatta människor berövas möjligheten att kunna göra rätt för sig.